måndag 23 mars 2009

När sångaren med den spruckna rösten sjöng "When my minds gone"

Jag går fortfarande i väntans tider. Jenny har lyckligt nedkommit med en dotter, men mitt barnbarn ligger fortfarande och bidar sin tid. Det är en sabla unge till att vara långsam skulle jag vilja säga.

I väntan på detta och i brist på annat får jag väl blogga om Expedition: Robinson istället. Det är ju för festligt. En brud var helt posh med pärlhalsband och satt och lipade i örådet över att en kille som hon känt typ en kvart blev utröstad. Och herregud vad smal hon var, en rejäl turistdiarré så kommer hon ju att utplånas. Och på tal om turistdiarré så var det ju flera stycken som helt utan betänkligheter slafsade i sig ostron som legat i ett gammalt träsk fyllt med äckligt dyngvatten, och som sedan bara inte kunde förstå varför de blev sjuka. Ho ho ho.

Programmet var ju dessutom jättekonstigt klippt, för han den här som blev utröstad, han hade man ju knappt fått se någonting av annat än när han låg och solade med bruden med pärlhalsbandet. Och ändå fick han asmånga röster i örådet, som om han var världens hot och maktfaktor. Det var han kanske också, men det är ju sånt man vill se och höra själv. Skärpning för fan, TV4.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar