Jag ska köpa nya bestick. Jag har och hatar varje centimeter av Ikeas apfula bestick med ingjutna bubblor i plastskaften. Varje gång jag bjuder någon på något ät- eller drickbart hemma hos mig och tvingas exponera mina white trash-bestick så får jag lust att brista ut i en lång rad ursäkter. Typ att jag var i svår psykisk obalans när jag köpte dem, eller utsatt för hot om våld och ond bråd död. Inget av det här är förvisso sant. Men ändå. Inom en förhoppningsvis inte alltför snar framtid kommer dessa husgerådens exkrementhögar att hamna i soptippens second handbutik.
Fast det underlättar ju om man har nya bestick först. Jag vill ha en serie som heter Ideal. För att komplicera det hela något så slutade den tillverkas någon gång på sextiotalet. De säljs då och då på Tradera till fullständigt ohemula priser. Nu har visserligen Jenny peppat mig med att hennes bestick kostade hundra kronor styck. Men det känns som att jag är avsevärt snålare än vad hon är, för jag bjöd 200 kronor för 4 gafflar fär ett tag sedan, men lade mig direkt när jag blev överbjuden.
Min dröm är att jag ska hitta en hel drös Idealbestick på någon loppis och köpa dom för sådär en krona styck. Det kommer aldrig att hända. Jag har grävt omkring i loppisbesticklådor i flera år och aldrig sett så mycket som en kaffesked av märket Ideal.
Det är något lurt med det här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar