There's only one song left in my mind

I fredags kunde jag äntligen bocka av den förbannade avtackningen som har hovrat över mig hela veckan. Överlämnade presenten, höll ett litet tal där jag egentligen inte sa någonting om någonting utan bara berättade att den här personen varit hos oss si och så länge och nu ska du ju vidare mot nya äventyr och jag önskar dig lycka till och blablabla, floskel, floskel, blablabla, varsågod. Hen sa tack, det var väl ungefär allt den här personen sagt till mig de senaste veckorna men det är ju inte mitt bekymmer och nu kommer hen aldrig mer att vara mitt bekymmer. GÖTT. 

Efter jobbet körde jag intervallträning, det var 27 grader varmt och asjobbigt. Visserligen har jag förlagt springbiten till ett parti där det är lummig lövskog och skugga, men där är det å andra sidan mygg och knott till förbannelse. Det blev gjort i alla fall. Åkte sedan, svettig och äcklig, till Ica och köpte sallad till kvällsmat samt till Hööks och köpte en ny ridhjälm med MIPS till min dotter som fyllde år i veckan. Åkte sedan hem och kände mig rätt vissen, tror det var värmen i kombination med att den mentala anspänningen släppte? Fick verkligen Ta. Mig. Samman! och köra benpass och fotrehab som stod på träningsschemat, men det tog emot och var asjobbigt. Fick försöka affirmera Pain is weakness leaving the body och Svett är fett som gråter och andra såna där peppiga träningsfloskler, men fan vet om det hjälpte. Aja, träningen blev i alla fall av. Sen tog jag en powernap och jag hade nog ett rejält minus på sömnkonot för efteråt kände jag mig som en ny människa. Min man kom hem, vi åt sallad och kollade på The Glory (tycker den är sisådär än så länge) och sen tog jag ett glas vin och satte mig med Harbinder Kaur vid öppet fönster i den ljumma försommarkvällen. Härligt!

På lördagen var det upp i ottan som vanligt när det står viltspår på schemat. Nu går det bra! Förra våren gick det också bra ända till kursens slutprov, då gick det inte lika bra. Men det var ju då, och förhoppningsvis har han ju fått en lite större verktygslåda sedan dess. Vill ju såklart att han ska briljera på provet, men känner samtidigt att jaja, det är väl inte hela världen om jag/vi misslyckas. Han är ju ändå färdig champion och allt jag/vi gör nu är ju på skoj (åtminstone tills uppfödarna lyckas övertyga mig om att vi ska ta danskt viltspårchampionat). 

Åkte hem, åt lunch, slappade lite i soffan för det var verkligen helvetiskt varmt. Åkte sedan till stan där jag sammanstrålade med dottern för en försenad födelsedagslunch. Den var försenad både födelsedags- och  tidsmässigt, framför allt visade sig tiden vara sämsta möjliga. Ankeborg är en småstad, och där går det minsann inte att komma en lördag vid 14.30 och tro att man ska kunna äta lunch lite hur som haver. De flesta ställen hade antingen stängt, eller skulle stänga klockan 15.00. Hittade ett fik som var öppet till 16, men när vi stod där och spanade på salladsmenyn så sa deras personal helt snäsigt (eller så var det vi som hade lågt blodsocker och läste in snäsighet) att "köket hade stängt" och det som fanns till buds på disken såg inte lockande ut. Man vill väl inte ha deras djävla rester heller, sa min dotter när vi var ute på gatan igen. Hittade ett annat fik med samma öppettider, men där var de så otroligt söliga så när vi stått i kö i vad som kändes som en evighet och lyssnat på en dialog med någon otroligt villrådig person som verkligen inte visste vad hon ville äta, så fick vi nog och tågade därifrån. Vi slutade på Pinchos, vilket visade sig vara ett helt okej alternativ att ta typ två rätter och något kallt att dricka. Under tiden hade det också åskat och regnat, men det var bara skönt så att det blev lite svalare. Är verkligen inte gjord för värme. 

Svängde inom Lidl på hemvägen och köpte en massa fröer och nötter till min man, för det är hans nya grej för han har slutat att äta bröd. Köpte också nån slags färdigkryddad/marinerad kycklingfilé som jag sedan ugnsstekte till middag tillsammans med grillade grönsaker. Kycklingen var det sting i, kan jag meddela, tycker annars sånt där färdigkryddat inte direkt smakar någonting men det här var tydligen undantaget som bekräftade regeln. Gott blev det i alla fall. 

Igår var det typ lika varmt på morgonen som det varit dagen innan. Efter några kilometer gick solen i moln och även om det var lika varmt så var det åtminstone inte stekande sol. Gick en lång runda med hundarna där det var lite öppet så att det skulle fläkta lite och det gjorde det, men sista tre kilometerna var genom skogen och där fick jag nästan panik p g a trött plus alla miljoner helvetes flygfän som surrade omkring oss. Kom hem, tränade pilates, stekte pannkakor (vi har sjukt mycket ägg just nu) och sen kom min man och föreslog att vi skulle hjälpas åt med att fälla det sista inne hos grannen. Kände dock att NÄE, det var väl att inkräkta lite väl mycket på vilodagen så jag inlade veto. Nähä, då gör jag väl det själv då, sa han på gränsen till passivt aggressivt men det var kanske mest min tolkning. Sedan  gick han ut och sågade ner det sista och under tiden började det åska och hällregna. Kände mig som ett as när jag låg på soffan och vräkte mig när han sen kom in som en dränkt katt och meddelade att allt var klart. Universum straffade mig med lite huvudvärk, så jag gjorde inte många knop förrän det var dags att laga middag. 

Och nu är det juni! Galet!? Två veckor kvar med ridning och viltspår, sen är det...sommarlov? I det avseendet i alla fall, ska ju gneta på jobbet hela juni och juli innan det är dags för semester och då lär ju åtminstone ridskolan ha dragit igång igen. Men men. Nu slipper jag i alla fall århundradets energitjuv som kollega, det ska bli SÅ SKÖNT.