En giftig sanning

Har läst En giftig sanning av Camilla Sten. För sent upptäckte jag att det var en fristående fortsättning på En farlig talang, som jag inte orkade läsa ut p g a ointressant. Men jag tänkte att jag får väl ge den en chans när jag ändå baxat hem den från bibblan. Detta är handlingen:

När den unga standupkomikern Lina Gyllenborg hittas död i sitt hem anklagas hennes pojkvän Jonas för mordet. Han hävdar att han är oskyldig, men både polisen och media är övertygade om hans skuld. Trots detta frias han i rätten, till allmänhetens chock.
Fyra år senare kontaktar Jonas kriminalpsykolog Rebecca Lekman med en begäran: han vill att hon ska hjälpa honom att hitta Linas mördare. Rebecca misstänker att Jonas ljuger för henne, men ett tungt besked gör att hon inte kan tacka nej till arvodet. 
När Rebecca börjar gräva djupare upptäcker hon att Lina haft hemligheter som kan ha kostat henne livet. Och snart inser hon att det finns någon som är villig att göra vad som helst för att förhindra att sanningen ska komma ut.

Jag tog mig (uppenbarligen) igenom den här boken, den hade väl i alla fall snäppet mer action än sin föregångare. Tycker dock inte att den var sådär superduperbra, stör mig på karaktären Rebecca för att hon alltid "vet" exakt när folk ljuger, bara för att hon är psykolog så har hon väl ändå inget sjätte sinne ELLÖR? Tycker också det är irriterande att hennes föräldrar konsekvent ska omnämnas "din mamma" och "din pappa" när någon talar om någon av dom. Plus: men ordna upp ditt djävla äktenskap eller skilj dig? Orkar inte. Den här boken får två punchlines av fem möjliga.