Midsommar 2024

Jaha, midsommar kom och gick i år också, inget dramatiskt direkt. Jag kan inte minnas ett enda midsommarfir värt namnet, i många år har jag t o m tänkt att vi inte precis firade midsommar i min familj men jag har sett foton i familjealbumen att det har vi minsann visst det gjort, i alla fall vissa år finns det bildbevis på att vi åkt iväg till något ställe där det rests stång och spelats dragspel och sådär, men jag har absolut noll minne av det så någon stor grej har det i alla fall inte varit. Det blev det inte i år heller, men lite långhelg är ju aldrig fel. 

I torsdags åt vi midsommarlunch på jobbet. Den var rätt så påver, men man ska väl inte klaga för även en påver midsommarlunch är ju bättre än ingen alls, men jag tänkte för mig själv att när det var Jenny och jag som ordnade midsommarlunchen så var det fan i mig lite mer stil på den. Efter lunchen var tanken att jag skulle vara med på ett möte, men det blev med väldigt kort varsel och för mig okänd anledning flyttat till fredagen och då tackade jag vänligt men bestämt nej och åkte hem. Gick ut med hundarna, städade det sista, åkte sedan till stallet, var väl hemma därifrån vid 20-tiden och då var jag vrålhungrig så jag gjorde en Coop-pizza (min man hade ätit något grandiost på sitt jobb och var fortfarande mätt) och tog ett glas vin bara för att markera att det var helg. 

I fredags gick jag en runda med hundarna i strålande solsken, kom hem, släppte ut hönsen, satt en stund i trädgården och njöt av ledighet, fint väder, att ha en trädgård och höns som pickar runt fötterna på en. Sedan gick jag in och lagade mat och vi, det var bara jag och min man, åt midsommarlunch vid tvåhugget sådär. Det var trevligt, efter det inträdde någon form av seriös matkoma och vi orkade varken göra eller äta mer den dagen så det var väl ändå en djävla tur att man varken hade gäster eller var bjuden någonstans utan bara kunde ligga i soffan och dröna resten av dagen. På kvällen låg vi och slötittade på fotbolls-EM, Frankrike mot Nederländerna, en match som ingen av oss brydde sig det minsta om och inget hände det heller trots att kommentatorerna hävdade att det var en innehållsrik första halvlek. Hur det nu kan vara det när det står 0-0 efter 45 minuter! 

På lördagen vaknade jag tidigt, gick en långpromenad utan att möta en enda människa ens när jag gick genom byn. Kom hem, släppte ut hönsen, tränade ett benpass, gjorde fotrehab och åt rester till lunch. Låg sedan och läste resten av dagen tills det var dags att laga middag. Sen kollade vi på The Glory och sen var det väl läggdags. Man har ju inte ett alltför händelserikt liv om man säger så. 

Igår traskade jag ytterligare en långrunda, lämpade av hundarna hemma och travade sedan till bibblan för att lämna och hämta böcker. Pratade i telefon med min dotter, kom hem, tränade pilates, stekte pannkakor till lunch, låg sedan på soffan och läste större delen av eftermiddagen tills det var dags att masa sig upp och fixa ihop lite middag. Ett sånt gött liv man har ändå va? Åt middag, kollade på The Glory, gick och lade mig tidigt. Vaknade vid midnatt av en variant av mardröm som jag brukar kalla logistikdröm, för det är hela tiden på temat att jag ska ta mig någonstans och det blir hela tiden en massa komplikationer, det kan vara tåg som man måste ta men som blir inställda, bussar som man måste hinna med men så hittar man inte rätt hållplats, man är ute och kör bil och tar fel avfart från motorvägen och hamnar på helt fel ställe och det är omöjligt att ta sig tillbaka och det är alltid tider som måste passas och saker som man absolut inte får men ändå hela tiden riskerar att missa och en djävla stress helt enkelt. Nu i natt var jag ute och cyklade på en sån där gammaldags cykel med ett jättestort hjul och låg i mittenfilen av en trefilig väg och skulle svänga av men kom liksom aldrig i ett läge där jag kunde byta fil, vips körde jag istället bil och följde efter en annan bil som körde mot färdriktningen i en rondell och jag bara körde efter fastän jag visste att det var fel men det fanns liksom ingen återvändo, och plötsligt var jag i Göteborg och sekunden senare i Jönköping och bilen var försvunnen och jag vågade inte ringa min syrra och be henne komma och hämta mig för det var så pinsamt på något sätt. Sedan vaknade jag. Låg och tänkte på om jag var stressad på något sätt, för det här brukar vara universums sätt att tala om det för mig, men kunde inte komma på någon speciell orsak. Det ger sig väl. Somnade om och vaknade sedan klockan 03.00 och kunde inte somna om en gång till, så speciellt utvilad känner jag mig inte just nu. 

Men nu är det ny vecka och nya tag! Idag ska jag till Laserkvinnan på behandling, sen bara hem och gå ut med hundarna och göra fotrehab och sen inget mer. Har - som det ser ut just nu - en ganska lugn vecka jobbmässigt, men det kan såklart ändras med mycket kort varsel. Dags att kavla upp ärmarna och dra igång.