Ni minns väl råttan som grävde sig under muren, in i voljären och bet huvudet av vaktelhönan Snöboll, samt kom på återbesök men där Villanelle som genom ett mirakel faktiskt överlevde? Efter det så har jag ju lagt ner stor möda på att råttsäkra voljären. Grävt bort all jord, lagt ner putsnät, lagt på jorden igen. Här kommer mitt misstag: jag lade putsnätslängderna omlott med cirka 10 centimeters överlappning och tänkte att det räckte väl så, för det skulle ju ändå på jord ovanpå som skulle pressa ihop skarven, och ett grävande djur som stöter på ett nät slutar ju gräva för det kommer ju inte vidare och här låg ju nätet till och med dubbelt. BIG MISTAKE.
För i helgen så hittade jag Villanelle ihjälbiten i voljären. Hans nio liv tog slut där och WHAT THE FUCK? tänkte jag, heldeppig för det har ju ändå varit lite speciellt med Villanelle. Synade nätet överallt, inga hål någonstans. Men när jag lyfte på Villanelles lilla hus så hade fan i mig en djävla råtta, eller för all del något annat grävande litet rovdjur, det kan väl vara iller eller vessla eller något sånt också, grävt sig in under nätet och på något djävla vis lyckats pressa sig upp och genom överlappningsskarven och ut under huset. Fattar inte vad det är för djävla kromosom-monster för putsnät är inte speciellt flexibelt och hålet var ungefär mitt i buren, vilket innebär att den har grävt över en meter för att till sist hitta en svag punkt. Visserligen har vi lätt sandjord, men ändå.
SKIT OCKSÅ. Men det är väl bara att göra om och göra rätt. Gräva bort all jord igen och sedan skarva ihop putsnätet med ståltråd så att det inte blir en enda glipa någonstans. Så som jag har gjort överallt ovan jord, men med facit i hand borde ha gjort även i underjorden. Man lär sig förhoppningsvis av sina misstag. Never underestimate the power of a hungrig råtta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar