måndag 27 april 2020

De vilda spåren

Helgen har tillbringats i viltspårets tecken. Egentligen skulle vi ha åkt till spårskogen redan i fredags för att lägga lördagens spår - när man tränar öppenklass måste spåren ligga över natten - men det var det andra snälla som fixade. Kunde därför stanna hemma och grilla. Det blev inte helt lyckat, kan man väl säga. Så här tycker jag: Det är jättelöjligt att köpa svindyra grillar för flera tusen kronor, det går minsann lika bra med en liten billig en från Jula. Också jag: När man nu ändå har gjort sig omaket med att tända grillen kan man lika gärna passa på att grilla MASSOR. Hade således bunkrat upp med en jättestor fläskytterfilé, ett antal korvar, plus zucchini och sparris. På den "lilla och billiga från Jula" så går det bara att lägga gallret på ett ställe (en nivå alltså) och förra gången jag grillade så hade jag i lite för mycket kol så glöden kom för nära gallret och jag fick hålla på och vända allt som en vettvilling för att det inte skulle brännas. Ej så soft när man samtidigt vill ta ett glas vin och läsa en deckare. Den här gången tog jag mindre kol, och gissa vad? Då hann allting brinna ut innan jag hade grillat klart. Fick kånka in perfekt grillade korvar, en halvrå fläskytterfilé och väldigt ogrillade grönsaker för de där 20 plusgraderna som det hade varit mitt på dagen försvann raskt framåt sena eftermiddagen. Det var ju inte så lyckat, men samtidigt ej hela världen. Stekte på några köttbitar i en stekpanna och sedan åt vi det plus varsin korv och så lite färskpotatissallad som jag slängt ihop tidigare på eftermiddagen.

Upp tidigt på lördagen och iväg till spårskogen och efter att vi hade gått våra spår och haft genomgång så la vi spår till söndagen. Kom hem vid 17-tiden, bestämde raskt att vi skulle äta "grillrester" till middag p g a orkade inget annat. Synd för min man som hade ätit "grillrester" även till lunch, men grillat är ju godast så det gick nog ingen nöd på honom.
Tage fick gå ett spårprov och det gick bra, vi fick en etta (vilket är det enda man vill ha). Kan väl själv tycka att det var en rätt snällt dömd etta för även om han var duktig och kämpade på väldigt bra (för att vara hunden som går under namnet Tage von Ärthjärna och särskilt med tanke på att han inte har supermycket erfarenhet av nattgamla spår) så tycker jag kanske att vi var ute och virrade lite väl mycket och lite väl långt från spåret ibland. Eller det var åtminstone som jag uppfattade det, men om domaren tycker att det är ett mindre tappt istället för ett större så är det ju inte som att jag protesterar. Är ju inte precis supervänligt att man tycker att domaren är lite för snäll, det är väl snarare det motsatta som är standard.  

På söndagen var det också upp tidigt och iväg till spårskogen och sedan var jag väl hemma vid 17-tiden IGEN. Det var den helgen det, liksom. Tage jobbade på riktigt bra emellanåt, hade problem på ett ställe där han virrade runt i evigheter men det var nog bra lärdom för honom. Hoppas jag. Sen gick jag med och tittade på tre andra spår, så jag var rätt mör i benen efteråt. Har ju fortfarande problem med mitt djävla knä OCH en tåled på samma ben. Tåleden är nästan värst nu, för det är som att trampa på en spik i varje steg. Är så djävla trött på detta men vet inte riktigt vad man ska göra åt det? Är ju inte direkt läge att besöka vården om man säger så. Aja, det får väl ge sig. Är i alla fall nöjd med helgen, nu väntar en kort vecka och så är det långhelg. YAY.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar