Eftersom vi har blivit med HBO så kan vi numera se serier som Game of Thrones och True Detective I REALTID istället för att vänta hundra år på att de ska komma som dvd-box och sen att dvd-boxen ska bli lite billigare (dvs vi är snåla, fattar inte hur man laddar ner och orkar inte med Swefilmers djävla reklam och popupfönster och kassa översättningar) så att man har fått alla avsnitt sönderspoilade alternativt blivit mäkta impopulär genom att sitta och skrika APP-APP-APP-SÄG-INGENTING i fikarummet så att inga andra får diskutera gårdagens avsnitt. Sen blir det ju inte riktigt "i realtid" heller, för alla tv-serier värda namnet börjar ju så helvetes sent att man, om man som jag är mån om sin skönhetssömn, inte kan se dom förrän dagen efter. Tack gode gud för Play-tjänster, så att man slipper hålla på och trassla med att spela in på video, hitta tomma kassettband, INTE hitta tomma kassettband, fundera över vilket program man spelat in men inte hunnit se som man ska offra och spela över. Vet att det finns digitalboxar med "inspelningsbara hårddiskar", men jag orkar inte sätta mig in i hur det funkar och alla jag känner som har såna klagar ändå på att den blir full och man måste välja vad man spelat in men inte hunnit se som man måste offra och spela över och eftersom jag hatar att ha en massa saker jag "måste se för att jag har spelat in det" så får det kvitta. Playtjänster fits me nicely, för att uttrycka sig som Everybody But The Girl om någon mot förmodan skulle dra sig detta 80-talsfenomen till minnes.
Men True Detective då alltså. Eftersom vi gillade första säsongen jättejättemycket (fast slutet var...lite lamt, om jag ska vara ärlig, det var lite som att allt krut hade lagts på att bygga upp en riktigt invecklad och skicklig intrig och sen bara: oj, pengarna är slut, vi får hafsa ihop ett slut här, nån som har nån enkel och billig idé, okej, vi kör på den) så försökte vi att inte ha så höga förväntningar. Speciellt som det inte ens är samma skådespelare, inte samma ställe, inte samma någonting faktiskt, så det där med vad det är för kriterier för att någonting ska få kallas "säsong två" av någonting känns ju rätt tveksamt. Men i alla fall. Den fick godkänt. Snygga miljöer, snyggt filmat, överhuvudtaget väldigt estetiskt. Men VARFÖR måste alla poliser på film vara så djävla...svåra? Alla har alkoholproblem, mer eller mindre, alla har något Mörkt Trauma som de går omkring och bär på och absolut inte vill prata om men som påverkar dom väldigt mycket och gör dom sådär slutet knutna och inåtvända så att alla andra tycker att de är lite jobbiga och de inte kan ha normala relationer med någon människa och absolut inte ett förhållande, det kraschar alltid förr eller senare och läggs på en stor hög bland tusen andra kraschade polisförhållanden på film. Så det känns ju lite gjort. Om någon hade fått gestalta en polis som hade varit glad, fryntlig och en hyvens prick i största allmänhet så kan man ge sig fan på att hen blir skjuten långt innan eftertexterna börjar rulla.
Sen är det ju lite jobbigt när de hoppar mellan nu- och dåtid när karaktärerna inte är ett dugg lika utan har en stor mustasch i nutid och ingen mustasch i dåtid. Svinjobbigt för mig som är ansiktsblind och måste hänga upp mitt minne på såna detaljer istället för att memorera...vad det nu är folk memorerar som gör att de kommer ihåg hur folk ser ut, och som aldrig hamnar i såna här eller såna här situationer. I helgen så var det frågor till Magdalena Ribbing, DN:s och hela Sveriges expert i vett- och etikettfrågor om hur man skulle göra som ansiktsblind för att inte verka oförskämd, och mitt hopp tändes. Men det slocknade lika kvickt igen för Magdalena gav bara helt lama råd i stil med att man vänligt och ärligt och ursäktande skulle säga att man hade så förfärligt svårt att minnas ansikten. Jag ville ju mer lära mig några listiga KNEP så att man slapp avslöja sig. Hur man gör för att komma ihåg. Men nähäpp, där hade man inget att hämta.
På radion igår sa dom att SMHI:s prognos var att de närmaste tio dagarna skulle vara lika regniga och usliga som det hittills varit i juni, och juli såg inte ut att bli mycket bättre. Jamen sån tur att vi har blivit med HBO då om sommaren ska vara kort och det mesta regna bort. Och sån tur att jag har köpt hela Sagan om is och eld (är det BARA jag som förknippar det namnet med den här Sagan om isfolket av Margit Sandemo, det är alltså inte samma sak vill jag bara nogsamt påpeka, det här är alltså böckerna som ligger till grund för Game of Thrones) på rea. Ska bli så gött att plöja dom, känner jag. Önskar mig semester NU. Inte om flera veckor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar