Men vad är det med det här Facebook egentligen? Jag kan lätt medge att jag inte alltid är först med det senaste och ska jag avslöja någonting mindre smickrande om mig själv så är det att jag rätt ofta sätter mig på tvären när jag tycker något är hypat. Jag bojkottar vissa saker i ren protest mot att det får så sjukt mycket uppmärksamhet. Som om någon skulle bry sig.
Ett urval av saker som jag tycker är extremt hypade och som jag därför vägrar befatta mig med:
1. Harry Potter
2. Sudoko
3. Kent (och nu avser jag inte Robinson-Kent utan musikgruppen)
4. Melodifestivalen
Jag tror att Facebook snart kommer att få en plats på den listan. Och ärligt, jag begriper inte vitsen. Med Facebook alltså, listan är jag fullt på det klara med vad den fyller för funktion. Och när man ber folk förklara vad grejen med Facebook är så blir de så svävande på målet på något sätt och hittills har ingen lyckats förklara så jag känner något Facebook-sug att tala om. Fast jag har ju förstås kollat lite, men jag blir så lat när det är på engelska, jag tappar liksom lusten direkt.
Och vadå "hitta sina gamla klasskompisar", det är inte precis någonting jag längtar efter. Hade jag velat umgås med dem hade jag väl gjort det, men nu vill jag inte det. Och jag har inga gamla vänner som jag har förlorat och vill återuppta kontakten med heller*. Och förrestan så var det ju någon som snodde kungens namn och gjorde en Facebooksida så man vet ju ändå inte riktigt vem det är som man får kontakt med. Kanske är den där trista typen i 9A som sitter där och har snott någon annans identitet och låtsas vara den där rätt snygga killen man hånglade med på skolavslutningen i åttan och som man eventuellt kan tycka det skulle vara lite festligt att byta ett eller annat ord med, för han är rätt snygg fortfarande inbillar man sig efter 25 år, och singel också, oj vilket sammanträffande då. Men i själva verket är det inte han utan det är den där rikstönten i 9A, han har fortfarande glasögon med flaskbottnar och Gustav Vasafrisyr och bor kvar i sitt föräldrahem och jobbar som revisor på dagarnna och laddar ner barnporr på nätterna och i källaren har han grävt ner flera lik, bland annat sina föräldrar och en liftare som han plockade upp en regnig kväll och nu luktar det ganska illa i hela huset faktiskt, vad gjorde han för fel, skulle han hällt lut på kropparna innan han gjöt nytt golv eller hur gör de egentligen, proffsmördarna?
Sånt sitter han och grubblar på medan han skriver flirtiga mail på Facebook, det är jag nästan övertygad om. Så tack, men nej tack.
* Bortsett från världens mest saknade Putte från Komvux. Vart tog du vägen? Varför hör du aldrig av dig? Bor du kvar i samma tvåa? Nej, det vet jag att du inte gör. Men jag har lite på känn att Facebook inte riktigt är en Putte-grej. Men Putte, om du läser det här och jag säger kryptiska kodord i stil med "de fyras gäng", "Axelssons konditori" och "Daniel kan inte koka kaffe" så vet du att det är jag. Och då kan du väl höra av dig så lurar vi liksom Facebook. Hur coolt vore inte det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar