söndag 30 september 2007

Dom sa: Vad gör du här? Jag sa: Här får man stå.

Idag gick jag till stan och hem igen i hällande regn. Jag stötte jag ihop med en granne utanför sophuset och hon berättade att hennes man gått i pension och att de hade hemskt ont om pengar nu.
 Jag försökte se deltagande ut och samtidigt mörka att påsen som dinglade från min hand innehöll vad som känns som marknadens dyraste choklad när hon själv höll soppåsar i sina. Det gick sådär. Det var nästan som i den där dikten "Spela kula" av Sten Selander som min pappa, och även jag, brukar deklamera vid väl valda tillfällen: Vi spelade kula på torget en dag, en liten folkskolegrabb och jag. Jag hade väl femtio och han hade fem, vi spelte och han förlorade dem. 

Jag vill i alla fall göra reklam för Equale mörk apelsinchoklad med 58 % kakao som är precis lagom mörk utan att vara bitter och har precis lagom mycket apelsinsmak utan att man får alltför många associationer till romerska bågar. Och så är den rättvisemärkt. Det tycker jag är viktigt, jag kan upplysa om att det är många barn som äventyrar sin hälsa när de tvingas bespruta kakaoträd med miljögifter under helt omänskliga arbetsvillkor bara för att du ska få glufsa i dig ett Marabou Mjölkchoklad. Ta nu lite ansvar som konsument för fan.

För ett tag sedan när jag och kamrat Drakenhierta var och fikade och det var lång kö på vårt stamställe så läste jag i en broschyr från Valrhona, som är någon slags chokladens Rolls Royce, om hur det går till att tillverka choklad. Och det var minsann inte bara så enkelt som att gå och plocka en kakaoböna och tugga i sig om man blev lite sugen. Nej, först så skördar man en kapsel från kakaoträdet, den innehåller 20-40 kakaobönor. Sedan ska kapseln öppnas och bönorna först jäsas och sedan torkas och därefter rostas. Sedan krossas bönorna och så mals de och när man separerat fettet, a k a kakaosmöret, så återstår kakaopulvret som man sedan blandar med kakaosmör och socker i olika proportioner för att få fram olika sorters choklad. 

Själva kakaobönan naturell smakar i princip ingenting, och nu kan jag inte sluta fundera över vem i hela världen som varit så finurlig att den kan räkna ut att om man jäser och torkar och rostar och mal någonting som inte smakar ett dugg så kommer slutprodukten att bli jättegod? Eller är det en slump, precis som med penicillinet? Är det någon som råkat slänga en frökapsel från kakaoträdet på komposten en gång och sedan har råkat komma förbi 8 månader senare och krafsat fram en föregångare till Aladdinasken? Snälla, ge mig ett svar.
 
Sånt här övergår mitt förstånd. Fast man måste kanske inte veta allt, huvudsaken är nog att kakaoarbetarna har det bra. Jag har idag gynnat ett kakaokooperativ i Bolivia och ett rörsockerkooperativ på Filippinerna genom mitt val av choklad. Den ska jag äta nu samtidigt som jag tycker lite synd om grannarna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar