Coming up: oxveckor

Jaha, då var det slut på julledigheten och tillbaks in i ekorrhjulet igen. Ska inte klaga (men har det inte gått väldigt fort, är det inte väldigt långt till nästa ledighet, nu börjar de träliga oxveckorna, blablabla), har haft en fantastisk semester. Långpromenader varje dag, i alla fall värda namnet sedan Den Stora Snösmockan  kom och begränsade var man kan gå. Sedan dess har det väl varit lite sisådär med den saken. Är ändå glad att den lokala snöröjningen har plogat och grusat den gamla banvallen så med lite god vilja kan man gå en mil, men det innebär att man måste gå till en punkt där snöröjningen helt enkelt upphör, vända och sedan gå samma väg tillbaka och det är cirka det tråkigaste jag vet. Fast vid närmare eftertanke är det väl ännu tråkigare att tvingas pulsa i 30 cm lössnö, så av två onda ting väljer jag att gå på den plogade och grusade vägen. 

Vi har annars inte gjort något speciellt under ledigheten. Den senare delen har ju varit lite begränsad pga snön, som väl är har det inte kommit några större mängder. Det snöade lite lätt igår, men tack och lov inte så att man behövde skotta. Är sjukt trött på snöskottning och det var inte ens kul från början. Nu har det istället varit rejält kallt, -17°C var det härom morgonen och det är mycket för oss veklingar i söder. Om jag får välja, fast det får man ju aldrig när det gäller vädret, så väljer jag i alla fall hellre sträng kyla före snöfall, och det trots att det är så djävla bökigt med kyla och att behöva ha tusen lager kläder och man måste springa ut och byta vatten åt hönsen flera gånger om dagen. Nu är det ju både snö och sträng kyla (och oxveckor) och då kan i alla fall jag hålla mig för skratt. Fast mot slutet av veckan ska det bli mildare, hoppas det sedan håller sig på rätt sida nollan i Celsiusskalan. 

Snart börjar i alla fall handbolls-EM för herrar, laddade upp i helgen med två träningsmatcher mot Japan där Sverige vann rätt så överlägset. Japanerna var ändå oväntat duktiga individuellt, får de bara spela ihop sig som lag så tror jag de kan bli farliga. Sen har det varit mycket vinterstudio och främst skidskytte i helgen som gick. Överhuvudtaget har jag tillbringat rätt mycket tid framför brasan och tv:n. Tror 2023 års bästa köp var vår stora hörnsoffa som vi fyndade på Blocket för 1200 spänn. Helvete vad gött det är att kunna fläka ut sig och ändå ha massor av plats. 

Har kollat på säsong 1 av Mr Mercedes. Är lite kluven, tycker Bill Hodges, som i boken är en hyvens person, är så satans otrevlig och alla vill ändå bara vara med honom? Ej realistiskt. Dessutom tycker jag han utseendemässigt är  lite lik Ebbot i Soundtrack of our lives, vilket förtar en del av illusionen att han ska vara en hårdkokt exsnut, men det är en bisak. Men sen vet jag inte varför man nödvändigtvis måste hitta på nya karaktärer? Har inget minne av att grannen Ida ens fanns i boken och jag tycker förvisso att det är lite fint att även äldre kvinnor kan tillåtas ha lust, men i början beter hon sig ju nästan som karaktären Kåta Gun i Kvarteret Skatan. Ovärdigt. Men Holly gestaltas bättre än förväntat och Brady är riktigt läskig, så allting jämnar väl ut sig ändå. Däremot fattar jag inte (heller) varför man ska göra om slutet, det blev ju knappt spännande alls, och slutligen tycker jag att vissa karaktärer (till exempel butikschefen) får massor av plats som de inte borde ha, medan till exempel Jerome som ju ändå är en viktig karaktär knappt märks annat än killen som klipper gräset och som sidekick till Holly när det ska knappas på datorn. NJA, säger jag. Och då har ändå Stephen King varit producent? Vet dock inte riktigt vad en producent gör, men NÅGOT har han väl att säga till om?

Så värst mycket mer har väl inte hänt vad jag vet. Så nu är det tillbaks in i selen och försöka tröska sig igenom oxveckorna. Heeeere we gooooo. 

Snödepression

Alltså NÄE vad jag blir less på vädret. Igår var vi ute och skottade en gång på förmiddagen och en gång till på eftermiddagen för då var förmiddagens arbete översnöat, och snön bara fortsatte att yra som om det inte fanns någon morgondag. När den existerande morgondagen randades, dvs idag, gick det knappt att knuffa upp ytterdörren för all snö som dråsat ner under natten. Jahapp, det var bara att spotta i nävarna och börja om från början. Har en sån där snökälke eller vad det heter, en sån man liksom föser framför sig, men efter en halvmeter var den full och ordet snökälke (om det nu heter så) gjorde verkligen skäl för namnet för jag fick mest ägna mig åt att dra den full av snö till någonstans där det fanns plats att stjälpa av sagda snö. Bedömer att gårdsplanens yta har minskat med en tredjedel på grund av alla snödrivor som nu har skottats upp, och uppfarten har smalnat av ordentligt av samma anledning, men nu har det åtminstone slutat att vräka ner. Alltid något. Man ska såklart också vara tacksam för att man inte sitter fast i en tre mil lång bilkö på E22:an som en massa människor gjort/gjorde/gör? Tittar man på Trafikverkets karta över störningar är exakt varenda väg rödmarkerad, trots det är hela Facebook fullt av inlägg där folk undrar hur vägarna ser ut mellan X och Y, och för en gångs skull är folk på Facebook ganska eniga om att man bör stanna inne. Fast alla kan ju såklart inte det, men min granne som jobbar på Lantmännen och inte kunde ta sig till jobbet idag berättade, när jag sa Men det är väl ingen som åker och handlar i det här vädret? att det hade varit förvånansvärt mycket folk där igår, bland annat en gubbe som åkt ett par mil för att köpa ett par nya tofflor (=träskor i resten av Sverige tror jag). Då undrar man ju lite hur det står till i hjärnkontoret hos somliga. 

Fick mail om att ridningen blev inställd idag, fast då hade jag redan avbokat eftersom jag inte har någon dödslängtan eller lust att riskera att bli stående i någon bilkö. Gissar att jag inte var ensam om det. Nu ska jag hasa mig ner till affären (till fots) och hämta ett paket och köpa mjölk, sen tänker jag tillbringa resten av dagen i soffan. Så det så. 

Förbannelse

Har läst-om Förbannelse av Stephen King (eller den gavs ju ut under hans pseudonym Richard Bachman). Boken kom ut på svenska någon gång i mitten av 80-talet och verkar inte finnas i handeln längre, därför kan jag inte kopiera någon baksidestext, men den handlar kort och gott om en advokat (Billy Halleck) som kör på en gammal romsk kvinna (i min upplaga av boken används genomgående z-ordet), men blir friad i den påföljande rättegången trots att hans uppmärksamhet av olika (eller egentligen bara ett) skäl varit begränsad, men domaren och Billy är lite kompisar kan man väl säga. Den gamla kvinnans ännu äldre pappa kastar då en förbannelse - Magrare - över honom och kort därpå börjar den överviktige Billy att utan anledning rasa i vikt. Sen handlar resten av boken om hur Billy försöker få tag på den gamle och få honom att häva förbannelsen samtidigt som han blir svagare och svagare. 

Jag tror det här var den första Stephen Kingboken jag läste som inte var ren skräck, men jag gillade den (såklart). Har läst-om den någon gång sen dess och tycker (bortsett kanske från en något stereotyp bild av romer, men på 80-talet var det ju ingen som höjde på ögonbrynen för sånt, läste by the way att i den engelska originalutgåvan var fraserna på romani i själva verket lösryckta ord på svenska, fast i min svenska utgåva är de översatta till romani. Lite galet). Hur som helst. Berättelsen är spännande och med ett bra tempo. Den här boken får fyra stålkulor av fem möjliga.

Winter is coming

I natt blev det SNOW BLIZZARD även här i Skåne och det har bara fortsatt och förväntas inte avta förrän i morgon eftermiddag . Skönt att vara ledig, fast "ledig" känns som ett starkt ord när man mest får vara ute och skotta undan decimetervis med tung blötsnö som dråsar ner och yr runt mest hela tiden. Har precis kommit in efter andra omgången à 1,5 timme idag och är genomsvettig och minst sagt mör. Det här är INTE ett väder som passar mig. 

Men annars är det bra. Eldar i kaminen, ligger i soffan och läser Stephen King och har Tour de Ski på i bakgrunden. Antar att det finns dom som har det betydligt värre. 

Idag var ridningen inställd pga vädret, hoppas nästan på att den ska vara det imorgon också eftersom det verkligen inte lockar att ge sig ut på några vägar alls så blir det inte inställt så kommer jag mest sannolikt att avboka. 

Guldet - hästarna, ryttarna och miraklet

Har läst Guldet - hästarna, ryttarna och miraklet av Henrik Johnsson, detta är handlingen (för mina icke hästintresserade läsare handlar boken alltså om när Sverige tog OS-guld i hästhoppning):

Året är 2021. OS i Tokyo har flyttats fram ett år och idrottarna är rastlösa. Ett av de största guldhoppen på plats är det svenska hopplandslaget. Det finns bara ett problem: Sverige har inte tagit guld på 97 år. Med allt på spel påbörjas den första ritten och åskådarna världen över håller andan.

Jag minns ju detta historiska ögonblick tydligt, bommarna som föll, sekunderna som tickade, fransyskan som vägrade ut sig och gjorde så att det blev Sverige och USA som fick rida omhoppning om guldet istället för att det skulle ha gått till Frankrike. Men det var kul att uppleva det igen. Boken innehöll väl egentligen inte sådär jättemycket nytt (och då menar jag inte att jag vet hur den slutade, för det var ju liksom givet), det mesta av upplevelserna och tankarna har jag redan läst och hört i intervjuer och sociala medier och sommarprat. Men det var ändå läsvärt och välkomponerat med ett bra driv och mycket detaljer. Störde mig egentligen bara på en sak och det är att King Edward på ett ställe kallas "den lilla bruna valacken", för King Edward är ju en fux. Okej att Henrik Johnsson inte är någon hästmänniska (men efter att ha varit gift med Malin Baryard i hundra år så borde han väl ändå ha snappat upp ett och annat basic?), men NÅGON sakkunnig har väl ändå ögnat igenom texten och borde ha reagerat? Men nä, allt ska man tydligen behöva göra själv. Men i övrigt gillade jag den här boken. Den får fyra hästskor av fem möjliga. 

Till stallet istället, v 1 2024, pt 1

Det var rätt klent med uppslutningen i Bästa Måndagsgruppen™ igår, men det är väl lite vad man får räkna med när man startar terminen 1/1. Vi var faktiskt bara tre stycken som dök upp, men desto bättre för oss såklart dårå. 

Jag fick Hästen. Det var evigheter sen jag red honom, om man inte ska räkna med en gång när vi hade sitsträning, och sist jag red honom gick det inget vidare. Men jaja, det var ju bara att klättra upp och se glad ut. Hästen är nog inte jättestor egentligen, men han har långa ben och lång hals och jag tycker han känns gigantisk. Vet ju sedan innan att han är svår i munnen och har för vana att slå upp huvudet i alla övergångar så redan från början försökte jag rida med mycket skänkel och minimalt med tygel. Och tycker nog att det faktiskt gick över förväntan! Vi red någon slags slalom med koner, serpentiner och mycket övergångar och han kändes fin och mjuk och riktigt trevlig. I galoppen blev han dock lite stark och lång, så det kändes väl sådär, men i övrigt var jag faktiskt helnöjd. Nu hör det ju till saken att han hade vilat i två veckor så det gjorde kanske sitt till, men det ska bli spännande att se vad det kan bli av detta. 

2024, here we go

Jaha, då var det nytt år och nya möjligheter. 2023 var väl ett sisådär år om ni frågar mig: Remus fick kastreras pga tumör i ena testikeln, Hilding fick somna in pga hjärtsvikt, en mycket nära anhörig blev allvarligt sjuk (har dock inte skrivit nåt om det här), hela första halvan av året var det även piss på jobbet. Sen ordnade det upp sig men så blev min man av med sitt jobb så det var väl lite ur askan i elden. Önskar ett lite mer stabilt 2024 tack. 

Nyårsafton var en lugn historia, jag och hundarna gick en fyratimmarspromenad på förmiddagen och sen var alla lagom trötta. Vi, jag och min man alltså, åt sedan ryggbiff och potatisgratäng på kvällen, delade en flaska bubbel och kollade på Klovn The Final. Jag tog hundarna med mig och gick upp och lade mig vid 22.30, vaknade till vid tolvslaget men det var jag den enda som gjorde, hundarna sov sig igenom allt. Fyrverkerierna var föredömligt koncentrerade till runt midnatt, tror inte det small mer än 2-3 gånger tidigare på kvällen. Är det ens nyårsafton? skojade vi, men alltså Gud vad skönt att slippa okynnessmällandet. 

Idag har vi, jag och hundarna, varit ute på långpromenad i regn (det ska regna jättemycket de kommande dagarna, kanske också snöa) och dimma. Mötte knappt ett levande väsen trots att jag ändå gick flera kilometer på landsvägen innan jag vek av in i skogen. Kom hem igen, körde ett pass tabata och undrade hur många som tänkt börja träna som nyårslöfte. Har själv inte avgett några direkta nyårslöften, men har ändå ambitionen att minska ner skärmtiden lite, i alla fall det här okynnesdumscrollandet på sociala medier för det ger väl egentligen inget av vikt och värde.

Idag börjar ridningen! Det känns helknasigt men terminen följer inte längre skolterminen utan börjar när året börjar. Detvillsäga idag. Ska bli kul och spännande. 2024, nu kör vi.