Igår höll jag på nästan hela dagen med att flytta över grejer till mitt nya kontor. Har fått skrivbordet plus ett avställningsbord på plats, nu är det bara det där gigantiska arkivskåpet som ska tömmas och flyttas, och de som ska göra det...är inte de snabbaste, man får liksom piska på för att något ska hända.
Jag hade ju bett två av produktionskillarna om hjälp att flytta skrivbordet. En av dom, T, är vad man kallar "lite speciell", väldigt snäll och väldigt mån om att göra rätt, men också väldigt fyrkantig och kan bryta ihop fullständigt om det inte blir som han tänkt sig. Han har bott hemma hos sin mamma hela livet, han är 60+ nånting (så "kille" är kanske att ta i), mamman blev 94 år och dog häromåret, nu bor T ensam kvar i huset, i sitt gamla pojkrum.
I alla fall. På väggen utanför mitt nuvarande kontor hänger en tavla, eller det är inte ens en tavla utan bara nån inramad IKEA-plansch, föreställande en solros mot en blå himmel. Varje gång T har haft ett ärende till labbet så har han stannat och beundrat tavlan med solrosen och sagt att han tycker den är så fin, och för ett tag sen berättade han för mig att han vid något tillfälle hade tagit en bild på solrosen, "och ibland på kvällarna tar jag fram den bilden i telefonen och sitter och tittar på den". Det var kanske den lessnaste beskrivning av tillvaron jag någonsin hört, så jag lovade T att han skulle få solrostavlan när jag bytte kontor. Igår kånkade jag över tavlan till den andra byggnaden med tanken att överlämna den till T på vår gemensam lunch som vi också skulle ha igår. Sen gick T och hans kollega, mig ovetandes, ner till labbet för att hjälpa till att flytta mitt skrivbord, och då var tavlan med solrosen borta! I T:s värld, som i det närmaste raserades fullständigt. Jaja, det gick i alla fall snabbt att rädda världen i det avseendet, och nu ska T sätta upp den i sitt sovrum "så det blir det första jag ser på morgonen och det sista jag ser på kvällen".
I alla fall. På väggen utanför mitt nuvarande kontor hänger en tavla, eller det är inte ens en tavla utan bara nån inramad IKEA-plansch, föreställande en solros mot en blå himmel. Varje gång T har haft ett ärende till labbet så har han stannat och beundrat tavlan med solrosen och sagt att han tycker den är så fin, och för ett tag sen berättade han för mig att han vid något tillfälle hade tagit en bild på solrosen, "och ibland på kvällarna tar jag fram den bilden i telefonen och sitter och tittar på den". Det var kanske den lessnaste beskrivning av tillvaron jag någonsin hört, så jag lovade T att han skulle få solrostavlan när jag bytte kontor. Igår kånkade jag över tavlan till den andra byggnaden med tanken att överlämna den till T på vår gemensam lunch som vi också skulle ha igår. Sen gick T och hans kollega, mig ovetandes, ner till labbet för att hjälpa till att flytta mitt skrivbord, och då var tavlan med solrosen borta! I T:s värld, som i det närmaste raserades fullständigt. Jaja, det gick i alla fall snabbt att rädda världen i det avseendet, och nu ska T sätta upp den i sitt sovrum "så det blir det första jag ser på morgonen och det sista jag ser på kvällen".
Efter jobbet åkte jag hem, gick ut med hundarna, städade i den mån man nu kan städa när det pågår en fönsterrenovering. Nu är alla fönster och fönsterkarmar slipade, spacklade, grundmålade samt målade två gånger. Jag vet inte om jag ska stryka dom en tredje gång...? sa min man som gillar att göra allting noggrant, men det får ju finnas gränser så nu satte jag ner foten och sa att nu får det här bli klart någon gång.
Rensade ovanför skafferi och frys där det av någon outgrundlig anledning hamnat en massa BÖS. Liksom ovanför köksskåpen, det är helt värdelöst med skåp som inte går ända upp till taket. Där ska jag rensa en annan dag, är övertygad om att det finns en del som kan få vandra vidare till loppis eller slängas. Igår hittade jag t ex nån grej som man ångkokar grönsaker i från Tupperware, har för mig att jag fick, eller möjligen fick köpa den väldigt förmånligt för en massa år sen, av en f d kollega som sålde Tupperware som om det inte fanns någon morgondag. Har ALDRIG använt den, det är säkert jättebra kvalitet, men har den stått helt oanvänd i säkert 10 år så är det kanske på tiden att någon annan får ångkoka sina grönsaker i den för det lär inte hända i mitt kök.
Var trött så jag gick och lade mig ganska tidigt. Har sovit dåligt hela veckan känns det som, men i natt sov jag bra. Gött! Ikväll ska jag träffa A2, vi ska äta och ta ett glas vin eller två. I övrigt innehåller helgen inga större planer förutom att vi ska sätta putsnät längst ner på staketet så att inte kycklingarna valsar in till grannarna när de får börja gå ut i trädgården. De är snart en månad gamla, så det börjar väl bli dags för dom att utforska världen utanför sin lilla hönsgård.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar