Till stallet istället, v 38 2026, pt 2

Igår fick jag rida min älskade Gosse igen, var nöjd i princip bara av att se hans namn bredvid mitt i elevportalen. Vi red på stora utebanan, hade en övning där vi red galopp på liten fyrkant och jobbade med hörnpasseringarna. Fick beröm för min sits!, inte i galoppen för där är det fortfarande svårt att hitta balansen mellan att sitta på den heliga treenigheten sittbenen och blygdbenet utan att bli spänd i korsryggen. Men i traven när till och med jag kunde känna att nu stämde allt och till och med händerna var där de skulle vara, så hojtade plötsligt L Det är bara en frack och hög hatt som fattas. Efter lektionen skojade vi om att jag skulle ha det på mig på söndag när jag ska rida för tränare. Det hade ju varit lika delar jätteroligt som pinsamt. Minns fortfarande när jag skulle tävla i hoppning för första gången, på en extern  och officiell tävling. På den tiden, det här var väl tidigt 90-tal, var det förfärligt petigt med klädseln, moment efter moment i tävlingsreglementet talade om vad man fick ha och inte ha på sig. Det skulle vara vita ridbyxor, möjligen att det var tillåtet med ljust beige, men tveksamt (och vem i hela helvetet kom på att VITA ridbyxor ska vara standard i en sport där man i princip skitar ner sig bara man närmar sig en häst?), det skulle vara figursydd kavaj (man fick väl vara tacksam att den i alla fall inte behövde vara skräddarsydd?) och man var tvungen att ha antingen vit skjorta och plastrong, eller vit polotröja. Fan vet om det inte också var obligatoriskt med handskar, i alla fall om man tävlade dressyr? Ja hur som helst så var vi ett litet gäng ridskoleryttare som skulle iväg till grannklubben och starta en Clear Round i hoppning, och det var ju ett fasligt schå med vad man skulle ha på sig, alla var ju tvungen att införskaffa både det ena och det andra så att man var TR-mässigt klädd och eftersom TR på den tiden var små fysiska häften för varje gren som man fick köpa dyrt från Ridsportförbundet, det var sannerligen inte var mans egendom, det fanns inte heller överdrivet många affärer som sålde ridkläder i närområdet så det var en rätt ängslig tid. Minns då att min dåvarande ridlärare en gång innan tävlingen när vi pratade om vem som skulle till var och köpa vad i klädväg, strängt mönstrade oss med blicken och sa med ödesmättad röst Om någon av er kommer i röd kavaj så kommer jag att låtsas som att jag inte känner er. Röd kavaj var det ju i princip bara personer på samma nivå som Hugo Simon och David Broome och Nick Skelton och dom som hade, att komma iförd det på en lokal tävling hade varit ett socialt självmord av episka mått. Alla dök upp i svart eller mörkblå kavaj så vår ridlärare behövde i alla fall inte skämmas för vår utstyrsel. 

BOOT CAMP i helgen, varav ena dagen är "vanlig" träning och andra dagen ska vi rida för tränare. Ska ha Spanjorskan, det blir kul och spännande. Har ju haft henne på en BOOT CAMP tidigare när Köttbullen hade flisat upp en hov.  Då var hon (Spanjorskan) rätt ny och då hade jag aldrig ridit henne förut. Ska bli spännande att se vad som kommer ut av det här när jag dels känner henne bättre och dels kanske också har blivit lite bättre själv, hehe.