260917

Igår höll jag på hela dagen och stökade på det numera stökigaste labbet på jorden, eller hela bygget känns just nu som ett krigsdrabbat område där saker ligger spridda överallt som om det slagit ner en bomb. Grejer överallt, det är saker som ska kastas, saker som ska sparas, saker som ska packas, inredning som ska skruvas loss och kånkas ut för vidare transport till Polen, samtidigt som hela gården är full av stora lastbilar och lyftkranar som ska ta de stora grejerna, tankar och silos och sånt. Samtidigt som det löpande ska skötas, det går väl sådär just nu. Men men. Det finns ett slut på allt, och detta ligger ett par veckor bort i tiden, sen ska allt vara skickat, fabriker och lager och övriga byggnader vara tomma och sista arbetsdag för de fyra som fick vara kvar till det bittra slutet och som nu själva måste sluta. 

Var det känslomässigt jobbigt? undrade min man när jag suckade lite över min röriga dag, men nej, det var faktiskt mest fysiskt jobbigt att släpa på tunga instrument och stora klumpiga bänkar, ingen hjälp hade jag heller för alla var upptagna med annat. Det känslomässiga känner jag mig rätt klar med, inte för att det som händer är direkt kul, men ett jobb är ett jobb är ett jobb och så länge jag har mitt kvar så är det andra numera rätt sekundärt, det är ju knappast det första företaget som läggs ner och någon gång får man ju sluta deppa över det och gå vidare i livet. 

Hade svårt att få något gjort efter jobbet, skulle iväg till stallet igen på kvällen för att tillsammans med S se till att det inte blev något drama i C-såpan (mer om det i den låsta bloggen). Det blev det hur som helst inte för hon dök aldrig upp, men som vi sa: bättre att ha åkt dit i onödan än att INTE ha gjort det och sedan behövt känna att fan, vi skulle ha varit där... 

Sen satt S och jag kvar och babblade en god stund, i vanlig ordning. TYVÄRR, för även om det är väldigt trevligt så kommer man ju hem så himla sent. Och idag ska jag och K först ha möte med en sur förälder, sedan är det styrelsemöte på det, S-U-C-K, jamen det är väl bara att knota på. Åker inte hem mellan jobb och möten för det blir i princip bara hem och vända, så det får gå i ett. 

Min man deklarerade att han skulle åka till Köpenhamn måndag till onsdag nästa vecka, ville passa på innan han blir arbetslös "på riktigt", han har lön till och med sista september. Ur egentid-för-mig-perspektiv är det ju inte så bra, för jag jobbar ju på dagarna och är i stallet både måndag och tisdag kväll. Fast på måndag har vi teori så då blir det inte så sent, funderar nästan på att skippa ridningen på tisdagen bara för att få den där kvällen med tystnad och lugn och ro hemma? Ska ju på BOOT CAMP i helgen, så lär ju vara lagom mör i vilket fall som helst.  Aja, jag får se hur jag gör, behöver ju inte bestämma mig förrän samma dag.