Within the reach of my hands

Det är rätt lugna dagar på jobbet nu. Skönt eftersom jag fortfarande är Förkyld med stort F, vilket jag är otroligt trött på att vara nu. Hallå, immunförsvaret? Jobba på nu! Fast det där med att man känner sig sjuk är väl egentligen en effekt av att immunförsvaret sköter sig, har jag för mig att jag har hört eller läst någonstans, så man ska kanske vara tacksam istället, man får vara glad att man inte är död, etc. Det var dock svårt att glädjas i någon större omfattning när jag låg vaken i natt och hostade så att det kändes som att lungorna skulle lossna. Försökte tänka lite positivt att nu har förkylningen kommit in i det stadiet, det betyder nog att den är på sluttampen, men det där med att försöka häva rethosta med affirmation gick väl SÅDÄR om jag ska vara ärlig.

Igår jobbade jag, hade inget riktigt flyt eftersom jag just nu jobbar mestadels med USA-delen av koncernen, och då blir det liksom ett halvt dygns fördröjning på allt jag behöver deras input för att kunna färdigställa. Plus att det är så OTROLIGT förvirrande med att omvandla alla enheter till det metriska systemet, för alla inblandade ska väl tilläggas för det är ju lika invecklat för dom att förstå vårt som det är för oss att förstå deras, och det slutar med att ingen fattar någonting och vi får googla på hur många gallons det går på hundra kubikfot och hur mycket en gallon är i kubikmeter räknat och så blir hela arbetsdagen typ som en mattelektion i årskurs nio. 
Själva systemet vi rapporterar i är uppbyggt enligt amerikanskt nummerformat så där får man som europé verkligen hålla tungan rätt i mun så att kommatecken och punkter hamnar på rätt ställen, i alla fall när det kommer till de stora talen. Sen finns det ju dom som aldrig lär sig eller vill lära sig. På varje sida där man ska rapportera står det påminnelser om att använda det amerikanska nummerformatet och exempel på hur det ska se ut, men vissa envisas ändå med att skriva som dom brukar. För ett tag sedan påpekade jag lite fint för en fransk kollega att om hen skriver till exempel 9,50 ton av något så tror systemet att det är 950 ton, och fick till svar att it's not easy to work with American number format when we are French i en klagande ton som att just de, fransmännen, var särskilt utsatta för denna synnerligen intrikata ondska. 

Efter jobbet igår var jag otroligt seg, sådär så att det var jobbigt att köra bil för det kändes som att ögonen skulle ramla ihop vilken sekund som helst. Tvingade ut mig på promenad med hundarna när jag kom hem, försökte få igång mig själv med lite peppig musik men det funkade väl sådär. Körde sedan ett yinyogapass när jag kom hem, det var nog det första jag hittat som bara var behagligt och där jag var så avslappnad att jag nästan somnade i positionerna. Inte så att det är obehagligt annars, men vissa rörelser är lite utmanande för mig som är så stel och kryckig och inte kan böja knäna hur som helst. Det enda som var jobbigt med det här passet var att en fluga surrade omkring i rummet och som då och då helt ogenerat slog sig ner på mig när den kände för det. Jag H-A-T-A-R ljudet av surrande flugor och jag H-A-T-A-R känslan av flugor som landar och börjar spatsera omkring på ens kropp som om de ägde den, så det förtog väl lite av myskänslan. 

Kollade sedan på EM i hoppning där det dessvärre inte alls gick speciellt bra för det svenska laget. Sen tycker jag det är rätt tråkigt med såna där mastodontklasser med nästan hundra startande, det blir lite väl enahanda även om jag tycker att hoppning är kul (att titta på). Och även om jag tycker Lotta och Anna-Maria är jätteduktiga kommentarer så finns det ju en gräns för hur mycket man kan variera snacket. Annars är ju tidshoppning kul på det sättet att man kan riva ett hinder och ändå slå såna som är felfria om man rider som om Den Onde var efter en. 

Idag är det jobb, sedan hem och städa och det är väl ungefär vad jag kommer att mäkta med efter en natt vars sömn sannerligen inte var mycket att hänga i julgranen. Förkylning, vik hädan! Är trött på dig.