Igår var sannolikheten för regn 90 % och då tänkte jag att det blir ju perfekt med lite lugn och fin intervallträning efter jobbet. Det var 20 grader varmt redan när jag steg upp klockan fyra och hela förmiddagen var det mulet och kändes som att regn och åska hängde i luften, men så fort jag hade slutat jobba och dragit på mig springkläderna så stack de där 10 % fram sitt bleka tryne och adderade sol och blå himmel till de där 28 graderna varmt som jag hade hoppats att regnet skulle ta udden av. Mörka moln lurade dock i horisonten så jag intalade mig att regnet var på väg samt kände att nä, men nu får det ändå bli AV, jag har sprungit så himla lite den här sommaren, men FY FAN vilken miserabel tur för de där mörka molnen gjorde ingen som helst nytta. Jag kan nog vara rätt så seg och ihärdig, men min akilleshäl är värme, då förvandlas det såkallade pannbenet till någon slags mjukost. Gick ändå hyfsat de första 2 kilometrarna för där var det lite öppet och blåste en del, men sen kom jag in i skogen där luften stod helt stilla och det var som att bli kokt i en kannibals gryta, och därefter ut på en grusväg där den omgivande vegetationen liksom kapslade in fukt och värme från den gassande solen så att det kändes som att det var dubbelt så varmt som de 28 grader som bara det är på tok för mycket. När jag i mycket makligt tempo tagit mig runt knappt 6 kilometer kändes det som att jag hade bestigit Mount Everest utan syrgas, inte för att jag har gjort det men jag har hört att det ska vara rätt jobbigt.
Åkte hem och tog ut hundarna på en kort promenad, nu var det mulet och fläktade så det var ändå rätt skönt. Var sedan präktig och tränade både pilates och yinyoga, men sedan tog orken slut. Gick ut för att stänga in hönsen i hönsgården, då hade de dumma kycklingarna gått genom staketet och in till grannen. Mammahönan Elizabeth stod på sin sida av staketetet och väntade troget på att de skulle tröttna på att leva la dolce vita därinne, vilket de inte verkade vara jättesugna på och jag fick stå och skramla med hönsmat i en hink i typ en kvart innan de fattade vinken och tog sig tillbaka.
Tror kycklingarna är av rasen Plymouth Rock. Min man, som var den som åkte iväg och köpte kycklingarna, kunde ju i efterhand inte för sitt liv komma ihåg namnet på rasen på utan levererade en ytterst luddig förklaring som i stort sett kunde passa in på vilken hönsras som helst, men nu har i alla fall de här kycklingarna börjat få fjädrar och ser typiskt Plymouth Rock-randiga ut. Av de ursprungliga sex kycklingarna dog två första dygnet, oklart varför men sånt händer, och en försvann spårlöst någon vecka senare, gissar på rovfågel eller katt, sånt händer också, men tre återstår. Jag köpte ju avelsägg av Plymouth Rock en gång, men den säljaren var mer än lovligt virrig så av totalt sju ägg så var det bara två som var Plymouth Rock och båda var tuppar. Tyvärr tror jag att de här också är tuppar, men vi har ju för all del tillräckligt många höns så det är ju inte hela världen, köpte ju kycklingarna för att få Elizabeth att sluta ruva.
Lillemor, den höna som ursprungligen lade sig att ruva någon gång i våras och som också triggade igång Elizabeth som sedan helt fräckt tog över hennes ägg, fick ju ett gäng avelsägg samtidigt som Elizabeth fick kycklingarna, men Lillemors modersinstinkter är kanske inte riktigt vad de borde vara för hon har irrat än hit och än dit i sina ambitioner. När superhönsmamman Ulrika har ruvat så har det hänt att andra hönor klämt sig ner i samma rede för att värpa (det finns flera reden men vissa är envisa med att de ska värpa i JUST DET), men då har Ulrika bara legat kvar. När samma sak hände med Lillemor så lämnade hon redet, men istället för att gå tillbaka när det var ledigt så gick hon och lade sig lite varsomhelst. Flyttade ju henne sedan till en kattbur, men det hände flera gånger att jag hittade hennes (dyra) avelsägg kalla och övergivna medan Lillemor låg någon annanstans och tryckte. Vi funderade ett tag på att åka och köpa kycklingar även till henne, men så helt plötsligt var hon ute i trädgården och valsade omkring med de andra hönsen så nu verkar det som att den här ruvlusten börjar klinga av, även om hon fortfarande gärna ligger och trycker i något rede emellanåt. Jaja. Det ger sig väl med tiden.
Idag är planen: jobba, träna, inte så mycket mer. Kanske bege mig ut i skogen och plocka hallon dårå, det blev ju inte av igår pga jättevärmen. Idag ska det väl i alla fall vara hyfsat normalt väder? Vi får väl se hur det blir med den saken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar