måndag 12 juni 2023

I had a vision I couldn't turn you right

I fredags slutade skolorna och det kändes som att jag var den enda i hela Sverige som inte hade någon student att fira. Det var ju tur med tanke på hur djävla TRÖTT jag var. Var på thaimassage, åkte hem med ambitionen om att göra någonting, men av det blev det inget mer gjort än att sitta och dega i soffan och lägga patiens på telefonen. Orkade inte ens öppna en bok. Orkade inte ens gå en promenad för att få ihop mina 10 000 steg, det blev bara något på 6000 men det får väl duga. Mitt mål är mer än 100 000 steg per vecka och det har jag klarat alla veckor utom två (tror jag) sedan jag började använda Samsung Health förra sommaren. Håller också på med en annan utmaning eftersom jag även registrerar mina promenader i Samsung Health, alltså inte de som är "automatiskt genererade" baserat på antalet steg man tar, för de distanserna är alltid rätt så rejält tilltagna jämfört med verkligheten, utan bara de som jag registrerar som "promenad" och som mäts med GPS. Tänkte att det kunde ju vara kul att göra något med den informationen och för ett tag sen så såg jag någon app eller liknande där man kunde gå diverse kända sträckor, men den kostade pengar så snåla jag har istället googlat upp hur långt är det från Fylke till Mordor och då har någon smart räknat ut att det är 2173 kilometer och då tänkte jag att kunde Sam och Frodo så kan väl jag. För tillfället närmar jag mig Moria (957 km från Fylke) så jag räknar inte med att bli klar i rappet men till skillnad från Frodo så bär jag ju inte ansvaret för att förgöra Härskarringen och i och med det Sauron (eftersom han är en del av ringen) och i och med det rädda världen från undergång. 

En sak som jag inte fattar med Sagan om Ringen är  (bland annat) detta: Sauron smidde Den Enda Ringen och den hade makt över människornas och hobernas (men inte alvernas) ringar. Som väntat ledde ju detta till att ondska spreds, och diverse konflikter och krig följde. I ett av alla dessa krig blev ju Sauron av med Den Enda Ringen för alven Isildur högg av honom fingret med ringen på. Nu skulle man ju kunna tro att allt skulle bli frid och fröjd i Midgård, men nehedå, då ville inte Isildur lyssna på andra, klokare, alvers råd om vad han skulle göra med den (förstöra den, tyckte dom), utan behöll den och för att göra en lång historia kort (spoiler alert) så blev Isildur dödad av orcher, ringen hamnade i en flod och där hittades den av Déagol som var kamrat med Sméagol, a k a Gollum, och resten är så att säga historia. I alla fall: vad jag inte fattar är varför inte Sauron gjorde sig osynlig med hjälp av Ringen? Det borde väl vara det smartaste tricket EVER när man ska hålla på med närstrider? Men då hade det ju såklart inte blivit någon berättelse värd namnet. 

I alla fall. Fredagskvällen var det inte mycket med, men sen var det upp i ottan och ut till skogs på  rask morgonpromenad innan viltspårträning med Laban på lördagen. Det gick nästan overkligt bra, hoppas det här är en formkurva som håller i sig eftersom vi är anmälda till två prov nu i sommar. Kom hem och sedan var det mest trädgårdspyssel resten av dagen. Gjorde i ordning en pallkrage och fyllde upp den med flis och jord från komposten, planterade sedan mina strävsolrosknölar i den. Strävsolros är en släkting till jordärtskocka och jag lyckades få tag på knölar på Tradera förra hösten eller så. Dom stoppade jag ner i en kruka och där har de stått där i väntan på att jag ska bestämma mig för var jag vill ha dom. Hoppas de överlever omplanteringen, tyckte de såg lite slokiga ut igår, men förhoppningsvis  är de lika livskraftiga som jordärtskockor. 

Igår inledde jag dagen med att gå min vanliga söndagspromenad, den kuperade motionsslingan. Kom hem och kände att det nog var dags att ta ut cykeln en runda. Planerar att köra igång med mitt "cykla till jobbet en dag i veckan" nu inom kort, och erfarenheten har lärt mig att det är inte så dumt att börja med en lite kortare runda för att kolla hur batteriet mår. Ett fulladdat batteri sent i höstas är nämligen inte lika fulladdat några månader senare även om det bara har legat i en garderob och väntat på bättre tider. Körde en runda på kanske 1½ mil och tänkte samtidigt passa på att stanna och köpa jordgubbar på ett ställe utefter vägen. Det finns en liten fruktbod en bit härifrån, det är lätt att svänga och man slipper stå precis utmed stora vägen, de har en egen Facebooksida där de informerar om tider och priser och där man kan förbeställa till midsommar, det är jättetrevliga ungdomar som står där, man kan betala med kort eller swish eller kontant och det är ordning och reda med allt. Sen kanske 300 meter därifrån står det ett sånt där sorgligt vingligt litet bord i en parkeringsficka, med en ensam ungdom som sitter på en stol och ser bilar passera förbi i 90 km/h. Igår hade jag egentligen tänkt åka till fruktboden men så kom jag förbi parkeringsfickan först och tänkte att nää, jag får gynna den här stackars tjejen istället. Men det var första och förmodligen sista gången. För det första var det knappt att hon kunde slita sig från sin telefon när jag bad att få två askar jordgubbar. Sen frågade hon efter kontanter. Du har inte swish? frågade jag, och hon bara "helst inte". Vad är det för typ av svar, antingen har man väl swish eller så har man inte swish? Efter många om och men hittade jag en femhundralapp, men då hade hon inte växel. Sa att tyvärr, jag har inga andra pengar och då gick det plötligt bra med swish. Eller "bra", jag vet inte, det kändes väldigt besvärligt alltihop och hon sa att jag skulle skriva "S" som meddelande och jag frågade "S?" för att vara säker på att jag uppfattat det hela rätt, men då slet hon åt sig min telefon och knappade in (antar jag) sitt namn, som var långt och började på S. Antar att swishen går in på någon annans konto, men kanske att hon stoppar en del av kontanterna i egen ficka? Nu spekulerar jag såklart bara, men något skumt var det väl ändå med detta, kändes det som. Det får bli fruktboden i fortsättningen. 

Kom hem, körde ett pass pilates, åt lunch och tog sedan tag i röjningsprojektet i carporten vedporten. Fick väl en del gjort där i alla fall, men den där riktiga känslan av att nu har det lossnat ville inte infinna sig. Gick in, bakade bröd, började kolla på Barracuda queens på Netflix. Jag riktigt känner att det är jag som är målgruppen, sa jag till min man och han höll på att skratta ihjäl sig. Det var få saker jag kunde identifiera mig med där faktiskt. Den ska utspela sig 1995, störde mig därför lite på att vissa uttryck inte var tidstypiska. 1995 sa man inte "legat" i betydelsen "legat med" till exempel, i alla fall inte i mina kretsar. Nu utspelar ju sig den här serien på Djursholm eller Lidingö eller något annat rikt ställe, så de var kanske före sin tid rent språkmässigt, vad vet jag? Tyckte det var lite fascinerande att se dessa tjejer, som ju skulle vara någonstans i övre tonåren, sitta och sippa vin i fina glas på flickrummen när de umgicks med varandra. Tror på riktigt att jag var närmare 30 innan jag drack vin i ett glas första gången, innan dess fick man halsa sitt äckliga Kir eller Aurora eller Tirnave direkt ur flaskan i något buskage någonstans. Obs, nu pratar jag om tonåren, sedan följde några år som ensamstående småbarnsförälder och inte drack överhuvudtaget p g a hade inte råd/möjlighet, plus att jag som så många andra hade fått betala för det där hetsdrickandet av billigt vin med kaskadkräkningar, vilket gjorde att jag inte var direkt assugen på att dricka vin överhuvudtaget. Hade kanske varit annorlunda om jag hade vuxit upp i Djursholm och fått smutta i mig årgångsviner med modersmjölken. För oss med begränsade ekonomiska resurser var det inte heller möjligt att "få tag på dricka" hur som helst. Minns inte vad en flaska Kir eller liknande (vi valde såklart uteslutade ur lågprissortimentet) kostade, men mer än vad som motsvarande veckopengen i alla fall och man skulle ju ha råd med cigg också. Det var inte precis så att det låg ett systembolag runt knuten heller, så detta krävde planering som jag inte tror man  kan fatta om man har bott i en stad. Ibland köpte min kompis storasyster ut åt oss, men hon hade varken bil eller körkort, och att ta sig fram och tillbaka till stan från byn där vårt tonårsepicentrum låg var ett halvdagsprojekt eftersom det inte gick någon buss "till stan" direkt från byn, utan man var tvungen att ta sig till närmaste tätort (som saknade systembolag) och byta buss där, och hur ofta gick dessa bussar? I bästa fall en gång i timmen kanske? Var de synkade med varandra? NEJ. Oh the joy of livet på landet. Om inte min kompis storasyster kunde erbjuda sina tjänster så fick man själv ta sig till stan på vinst och förlust och hovra runt parkbänkarna i anslutning till systemet för att kunna slå sig i slang med någon vänligt sinnad alkis som inte var för full och höra om denne kunde tänka sig att köpa ut. DET VAR TIDER DET, eller kanske inte. 

Det var helgen det i alla fall. Den här veckan innehåller ingenting planerat mer än att jag kanske ska hänga med till det här stallet, där det eventuellt behövdes en medryttare som eventuellt skulle kunna vara jag, på fredag. Ingen ridning annars, det är hoppning idag så det skippar jag. På torsdag är ridningen inställd p g a att det skulle vara någon värdegrundstjosan, så den blir flyttad till nästa vecka istället. Annars är det väl bara jobb och lite träning och sånt där. Det ska KANSKE regna på torsdag eller fredag, man kan ju bara hoppas. 



2 kommentarer:

  1. Haha Kir, det där vedervärdiga körsbärsvinet, jo det har man kolkat i sig i ungdomen. Minns ocksa att jag gjorde nagon slags sherry pa rag, hade en övertäckt hink staende i köket. Luktade fan och smakade inte mycket bättre, men en liten fylla blev det ända. Man var mindre nogräknad pa den tiden!
    /Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. BRRR...allt var inte bättre förr. Minns att vi drack maskrosvin som inte ens var färdigjäst, allt för att bli full liksom!

      Radera