Alltså det här med att läsa GRUNDKURS I PEDAGOGIK på distans och ha seminarier genom att man ska skriva reflekterande inlägg i nåt djävla forum, det känns väl måttligt inspirerande måste jag säga.
På den gamla goda tiden när allt var som det skulle och alla hade uppringt internet och 56k-modem och ens sociala liv till viss del utgjordes av att knattra så tangentbordet glödde på Aftonbladets Sodom-och-Gomorra-chat, då dissade man ju en person som inte svarade på ens inlägg efter typ...trettio sekunder? Då var hen antingen inte intresserad, eller så trög i fingrarna att det inte kom på fråga att man skulle slösa bort dyrbar surftaxa på att vänta på svar som levererades med cyberrymdens motsvarighet till ett par oxar dragandes på ett timmerlass på en knögglig skogsväg. Kan ju säga att det var rätt knepigt att hålla sig till den där trettiosekundersregeln, för man chattade ju alltid med minst fem-sex personer samtidigt (om olika saker), samtidigt som man dessutom skrev smådryga svar i stil med "Genom fönstret" när man fick såna där intetsägande Hur ser du ut?-förfrågningar som man fick cirka en gång i minuten, samtidigt som man dessutom registrerade nick i stil med "Välutrustad Man (22 cm)" och frågade hur i all världen han nådde upp till tangentbordet och sånt där, men är man flink i fingrarna och snabb i tanken så går det.
Men det här "seminariet" alltså. Man skriver ett inlägg och sen tar det fan i mig ett år innan någon har svarat. Typ. Det är ju hur segt som helst och jag fattar inte vad det ska syfta till. Kommer på mig själv med att längta tillbaks till Sodom och Gomorra. Inte för att det syftade till så mycket mer än att vara ett tidsfördriv, men det var fan så mycket roligare än GRUNDKURS I PEDAGOGIK i alla fall, den saken är säker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar