måndag 7 september 2015

Där sitter Venus och ser ut att ha fått nog i en underbart förbjuden pose

I morse när jag körde till jobbet så såg jag en stjärna falla. Det var kanske cirka tredje gången i mitt rätt så långa liv som jag har sett det, så det är ju värt att notera. Känner att jag är lite dåligt upplyst när det gäller stjärnfall, vad de beror på och sådär. Det känns ju rätt så oberäkneligt att stjärnor, som man ju tycker borde ha rätt så fasta positioner på himlavalvet, plötsligt lossnar och dalar ner (och vart tar de egentligen vägen någonstans?). Tänk om det hände de riktigt kända stjärnorna, så att Karlavagnen helt plötsligt var helt krockskadad, Orion stod med uppknäppt bälte och det bara var tre kvar av Sjustjärnorna? HUR SKULLE DET SE UT, VA? Tur det finns gps, för det där med att navigera efter stjärnorna verkar ju inte helt tillförlitligt. Det är väl bara Venus, morgonstjärnan, som det är någon ordning med (eftersom det namnet till trots är en planet och ingen stjärna, och dom får man väl ändå förutsätta att de håller sig på plats i sin omloppsbana runt solen? Med hjälp av gravitation och centripetalkraft och såna där grejer? Va?)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar