fredag 14 november 2014

Zombiefrågor

Jag tänker mycket på zombies, kanske helt naturligt lite mer i perioder när vi ser The Walking Dead,  men även annars. Av samma anledning som jag ganska ofta tänker på nekrofili. Det är inget jag personligen vill ägna mig åt, men jag känner någon slags äckelfascination och skulle vilja veta vad som styr såna funktioner som så att säga kickar igång nekrofilin, för den kan ju inte precis vara medfödd. Att vilja fortplanta sig är ju en genetiskt betingad drift, men att därifrån gå till att få sug efter att ligga med någon som är död och som dessutom väldigt definitivt inte på något sätt kan sprida ens genpool vidare känns ju ganska tröstlöst. Plus äckligt.

Men zombies var det ju. Igår när vi satt och kollade på The Walking Dead så slogs jag än en gång (händer cirka varje avsnitt) av denna onaturliga HUNGER EFTER KÖTT. Alltså, zombies har ju en väldigt låg och på gränsen till obefintlig ämnesomsättning. Att ha en ämnesomsättning är nämligen ett kriterium för att  vara vid liv, kan man väl säga, och det är ju zombies...bara nästan. Det är därför de är så långsamma och söliga i sina rörelser, och man med lätthet kan jogga ifrån dom (såna där skräckfilmer med snabba zombies är alltså fusk, helt overkligt) men också därför de kan hasa efter sina offer i timmar eller till och med dagar utan att bli det minsta andfådda eller ens trötta. Ämnesomsättningen hänger också ihop med förbränning och hur mycket energi man måste stoppa i sig för att orka med. Så med denna låga ämnesomsättning borde ju zombies klara sig i evigheter utan mat, och det gör de ju uppenbarligen också, men ändå: ständigt denna HUNGER EFTER KÖTT. De är ju inte som en krokodil eller en orm som ligger och smälter maten i dagar. Det spelar liksom ingen roll om man så kommer på en zombie när hen har slafsat i sig kilovis med kött och inälvor, de är ändå alltid sugna på mer.

Det är ju bekymmersamt då i The Walking Dead, för när man lever i zombieapokalypsen är det ju väldigt många zombies och väldigt få överlevande, och eftersom alla överlevande ändå är smittade av det här zombieviruset så att alla som av olika anledningar dör en naturlig död (= allt som inte innefattar att bli sliten i stycken av en slafsig stönande vitögd individ med smak för människokött) blir zombies, och eftersom zombierna slaktar överlevande på löpande band så minskar ju tillgången på mat för zombies väldigt drastiskt även i ett stort land som Amerika. Igår kväll när vi satt i soffan och såg likdelar och zombieblod regna över tv-skärmen så kom jag på århundradets snilleblixt: MEN DE KAN JU ÄTA AV VARANDRA! Zombierna då alltså. Då hade ju själva zombieproblematiken (1. de är så många. 2. de är så hungriga) så att säga löst sig själv med tiden (1. de hade blivit färre. 2. de hade inte varit så hungriga). Kände mig till två tredjedelar som sir Alexander Fleming när han upptäckte penicillinet och till en tredjedel som Jonathan Swift när han skrev Ett anspråkslöst förslag (eller som jag föreställer mig att de kände sig dårå).

Min man sabbade alltihop genom att säga att zombier behöver färskt kött. Fast då tycker jag att så djävla känslig får man väl ändå inte vara. De är ju inte direkt kräsna i övrigt, man ser ju till exempel aldrig en zombie som står med kännarmin och siktar in sig på filébitarna eller tycker att "färskt människokött gör sig bäst med Chateau Mouton Rothschild från 1953", utan de slafsar i sig blod och inälvor och senor och kött lite hur som haver och skitsamma om det råkar vara frun eller ett självdött vildsvin som de snavat över i skogen.
Och även om deras eget kött kanske är lite...ruttet, så får de väl offra sig. Är man hungrig så får man väl äta vad som finns till hands, har de aldrig sett filmen Alive till exempel? Det går ju dessutom (i The Walking Dead åtminstone) jättesnabbt att bli zombie, det tar ju max ett par minuter från att det sista andetaget tas tills de vita ögonen slås upp och HUNGERN EFTER KÖTT sätter in. Så förruttnelseprocessen borde ju inte ens ha kommit igång, kan man ju tycka.

En annan fråga: Om man är vegetarian i livet och blir zombie efter döden. Förstår man då denna HUNGER EFTER KÖTT när den väcks till liv? Förmodligen, man ser ju aldrig en zombie som står och tveka över det enda utbudet i matväg för att sedan vända sig mot grönsakslandet istället. Det hade kanske inte blivit lika bra tv då i och för sig.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar