Dolores Claiborne

Har läst-om Dolores Claiborne av Stephen King, och har du inte läst denna pärla så rekommenderar jag den verkligen. Detta är handlingen: 

Dolores Claiborne har något att berätta. Hon förhörs av polisen efter Vera Donovans plötsliga död - den rika, invalidiserade gamla damen som Dolores vårdat så länge. Alla vet att de två kvinnorna inte alltid varit sams, och dödsfallet döljer en hel del mysterier.
När Dolores nu möter rättvisan har hon dock långt mycket mer att komma med: en livshistoria, en bekännelse och ett försvar. Poliserna som leder förhöret om Vera Donovans frånfälle får också höra vad som egentligen hände under den stora solförmörkelsen trettio år tidigare, dagen då Dolores man Joe dog. 

Det här är en bok som liksom tar andan ur en på mer än ett sätt. Läste den första gången när den kom ut i början av 1990-talet och väntade mig att det skulle vara monster och grejer som det på den tiden främst var vad man förknippade Stephen King med, men så är det inte alls i den här boken. Den är istället en så himla fin berättelse, både spännande och sorglig. Den innehåller alltså inget övernaturligt eller läskigt (en elak alkoholiserad man är  förstås läskig, men kanske inte på det traditionella Stephen Kingska sättet), utan är helt enkelt en berättelse om ett livsöde. Eller två livsöden, Dolores och Veras. Gillar också hur den är skriven, utan kapitel och som en enda lång monolog. Den får fem solförmörkelser av fem möjliga, schas iväg till bibblan med er allihop.