Flora Nyman har alltid varit pappas flicka. Hans gröna fingrar har uppenbart gått i arv till henne, även om hon själv främst sitter med näsan i botaniska faktaböcker på sitt jobb på Naturhistoriska museet. När pappa Göran dör hemma i hallen hamnar familjen i chock. Flora och hennes yngre bror Svante gör sitt bästa för att hjälpa deras mamma med sorgen och allt det praktiska. Men mitt i mörkret upplever Flora att människorna omkring henne börjar bete sig annorlunda. Undviker de henne? Snart kommer den omvälvande sanningen fram. Göran är inte Floras biologiska pappa.
Floras värld rasar samman, och hon känner sig dessutom sviken när hon inser hur många i omgivningen som redan visste. Men varför har de ljugit om det hela hennes liv? Och vem är hennes biologiska far?
Det blir en resa mot livsavgörande förklaringar genom ett nystan av hemligheter, svek och tragiska missförstånd som spänner sig över nära fyrtio år.
Jag tyckte det här var en jättebra bok, bra språk, intressant berättelsr med en hel del helt oväntade twister. Störde mig pyttepyttelite på några språkliga missar som att någon rör om i sin kaffekopp och en halv sida senare lyfter sin jättestora tekopp till munnen, och så är jag tämligen övertygad om att Pestens tid inte fanns utgiven på svenska 1983 (eller till och med HELT SÄKER eftersom jag kollade i min heliga Stephen King-samling), det KAN förstås vara så att Karin läste den på originalspråk, men då skulle den inte ha stått på Hce-avdelningen på bibblan, pilutta dig Marcus Jarl. Men i övrigt: mycket läsvärd. Den får fyra botaniska trädgårdar av fem möjliga, marsch iväg till bibblan med er.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar