Igår stod det UTERITT på schemat. Det ska man ha varje termin för att hästarna ska få göra något annat än bara harva omkring i ridhuset. Vi var väl rätt så måttligt sugna, för ridvägarna runt stallet är ju, som jag säkert redan nämnt 100 gånger, rätt begränsade. Eller i alla fall det som man hinner med på en timme. Det är två varv på en slinga där det är mer eller mindre förutbestämt var man kan/ska trava och galoppera och efter att ha ridit i samma stall sedan 90-talet så finns det inte en centimeter av nämnda slinga som man inte kan utan och innan. Sen är det en fin slinga i lummig lövskog och igår var det fantastiskt att rida för det var exakt lagom varmt men nästan inga flygfän. I vanliga fall är det otroligt mycket flugor, bromsar, myggor och knott som förtar rätt mycket av "åh vad härligt att rida ut i skogen"-upplevelsen, men igår höll de sig på behörigt avstånd. Däremot var det torrt och dammade som vi var i Vilda Västern.
Var lite spänd på hur Jättinnan skulle reagera på att komma ut i skogen. Hon har ju hittills varit stencool med exakt allt, men man vet ju inte (tänkte jag innan lektionen). Hon kanske är en sån som blir VILD när hon kommer ut i skog och mark? Vi har en sån häst i stallet. Får han gå först är det inga problem, men sätter man in honom i ledet och rider ut i skogen så blir han helt crazy och bockar och försöker sticka och håller på. Jag red en gång bakom honom och kunde konstatera att bakhovarna var välkratsade, för det var i princip det enda jag såg.
För att ta sig till skogen måste man rida över en träbro som går över en kanal, och jag har sett mer än en ny häst betrakta både den samt lystra till ljudet av tio gånger fyra hästhovar som dundrar över nämnda bro med yttersta skepsis. Men Jättinnan tittade varken åt höger eller vänster utan bara lunkade över utan att röra en min. Och (såklart) var hon gudasnäll även på uteritten även om hon eventuellt låg på lite i galoppen. Men stället vi galopperar på är en lång rak stig där man galopperar på ett långt led eftersom man inte får plats att rida två i bredd, så det kunde liksom inte hända så mycket mer än att hon hann ifatt hästen framför.
Och praise the Lord eller åtminstone Compeed, för röven höll för ridning. Det var faktiskt en riktigt, riktigt härlig tur. Se bara:
Sen var det mindre härligt, för hästarna har fått en ny hage som är SVINLÅNGT från stallet. Jättinnan skulle stå inne över natten som sällskap åt en häst som är skadad, så jag trodde att jag skulle kunna komma undan med att kvällsfodra och sedan kunna smita hem i någorlunda tid, men då var det hästar kvar i stallet från tidigare lektion så det var bara att trä på Älgen grimman och knata med de andra. Fast visst är det mysigt att de får gå ute i hagar och beta gräs på nätterna istället för att stå i stallet. Kom hem 21.45, duschade och gick och lade mig men såklart kunde jag inte somna. Att vakna till väckarklockan och vara halvdöd pga i bästa fall 4-5 timmars lågkvalitativ sömn är mitt tisdagsöde, men det får det vara värt eftersom jag älskar min sena måndagsgrupp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar