torsdag 9 juni 2022

Talk to me or to the hand

Igår när jag åkte hem så svängde jag inom Dogman för att köpa lite tuggben till familjens fyrbenta. I deras värld så får man nämligen en tuggpinne när man har varit ute på vad de uppfattar som dagens huvudrunda, och i min värld innebär det att jag regelbundet får fylla på förråden för den som kan räkna inser då att det går åt cirka 28 tuggben per vecka i den här familjen. Så jag in på Dogman, tog tre påsar, för det var vad som fanns kvar, och stegade mot kassan. Gubben som borde ha stått i kassan stod i stället på trappan och pratade i telefon. När han uppfattade att jag önskade betala stegade han in, fortfarande pratandes, avrundade samtalet och började helt ogenerat beklaga sig över att folk jagade honom var han än befann sig. Det spelar ingen roll om jag är i stora butiken eller här i den lilla, de hittar mig ändå alltid, sa han som om han vore hemsökt av ondskans väsen och inte kunde fly undan.

Så frågade/konstaterade han Och du vill ha dom här?, vilket jag bekräftade när han pekade på påsarna med tuggben. Eftersom jag är en snäll och omtänksam person så nämnde jag även att det var de sista på hyllan, men enligt systemet ska det finnas nio kvar, protesterade han utan att ens kasta en blick mot den  nu gapande tomma hyllan. Då har ni kanske ett saldofel? föreslog jag och lade till någon meningslös harang om att det kan ju ställa till det för en och särskilt i dessa tider när det är så svårt med transporter, osv. Nähä, men då började väl han att mansplaina för mig hur det fungerar med logistik och transporter och hur de ökade transportkostnaderna påverkar priset på varor som om jag vore helt imbecill och inte förstod basic fakta om tillgång och efterfrågan i ett kapitalistiskt samhälle. Jag flikade in att jag själv jobbar i en tillverkningsindustri där vi dagligen och stundligen brottas med brist på både råvaror och transporter och de ökade kostnader som detta medför, men det var sannerligen att tala för döva öron. Fick näpsa honom med lite fakta om bristen på europapallar, men tror inte han blev dödsimpad av denna dolda källa till kunskap. 

Under tiden som jag fick veta allt om tidigare och nuvarande kostnader för en container från Kina (som jag redan kände till eftersom vår inköpschef ständigt beklagar sig över detta) hann jag i alla fall betala, men sedan stod bara gubben där och orerade om sitt tills jag fick be om mitt kvitto så jag kunde komma därifrån. Ja, alla vill ju inte ha kvitto, sa han lite kritiskt som om det vore MITT fel att han bara stod där med näven på kassaapparaten utan att trycka ut ett kvitto. 

Vad. Är. Det. Med. Folk. Egentligen?

1 kommentar:

  1. Den där totala oförmågan att ta in information och inte bara sända ut den verkar vara något som drabbar människor i övre medelåldern, främst män (och så klart tonåringar, men där finns det ju utvecklingsmässiga orsaker).
    Och att de hittar honom var han än befinner sig? Ja, det är väl själva meningen om han JOBBAR? Eller?

    SvaraRadera