tisdag 25 september 2012

Det blåser på Moulinsart

Jaha, men nu ska väl politiskt korrekta kulturarbetare gå in och rensa ut gamla Tintin-album på Kulturhuset eftersom de är "rasistiska". Det har jag redan skrivit om en gång, minst. För att summera för den som inte orkar anstränga klickfingret mer än nödvändigt: Jag tycker det är skitlöjligt. Om Tintin hade skrivits idag, fine, eftersom värderingarna ÄR mossiga och otidsenliga. Men Tintin i Kongo gavs ut på 30-talet, när till exempel den svenska tidsandan tyckte att det var helt okej att döpa en efterrätt till "Neger-Persika" för att betona att det var exotiskt. Eller ska vi prata om Fem-böckerna och liknande äventyrsböcker för barn där var och varannan skurk är svartmuskig och talar med brytning? Eller för att inte tala om min favorit, Borta med vinden, där negrer i bästa fall tillskrivs samma status som ett troget husdjur? Min uppfattning är att man inte kommer tillrätta med rasism för att man går in och suddar i litteraturen. Det är inte där problemen ligger.

– Barn läser inte det finstilta, de går in i berättelsen direkt. Den fördomsfulla bilden blir stigmatiserande. Tintin speglar en nidbild med ett kolonialt perspektiv. Små barn tar in det okritiskt, säger någon prettoperson på Kulturhuset som motivering till varför Tintin åker ut.
Det är väl konstigt. Att man själv och snudd på alla man känner i sin generation har vuxit upp med att läsa Tintin och liknande litteratur, uppenbarligen helt okritiskt, och utan förklarande förord om den rådande tidsandan. Och ändå har folk i allmänhet inte blivit medlem i vare sig Sverigedemokraterna eller Vit Makt. Hur kan det komma sig?

1 kommentar:

  1. Jag blev så jävla upprörd att jag knappt kunde prata när jag fick höra detta i morse. Vad fan är det frågan om? All den här politiska korrektheten står mig upp i halsen. Folk mår ju redan dåligt. Åh, nej, jag åt en Kina-puff...komer jag bli klassad som rasist nu...?

    Hade jag varit en allsmäktig Gud så hade jag nog sett till att jorden gått under för länge sedan. Men det är ju jag det som sagt.

    SvaraRadera