Det är OS för hela slanten just nu. Har precis kollat handboll, Island mot Ungern och Frankrike mot Spanien. EXTREMT jämna och spännande matcher, och det är ju ändå ingenting för snart ska ju Sverige möta ärkefienden Danmark. Nu är det vinna eller försvinna!
Och buhuhuuuuu vad man LIDER med Rolf-Göran nu när Casall är halt och de inte kunde vara med i den individuella finalen. Och inte gick det något vidare för Henke och Jens heller. FAAN är allt jag kan säga om det.
För att tala om något annat än sport: Flängde in till stan på lunchen idag. Jag ska nämligen gå på jazzfestival på lördag. Hatar jazz, men eftersom junior ska spela och dessutom VILLE att man skulle komma dit så får man helt enkelt ställa upp. 400 spänn kostar ett "jazzpass". Det är dyrt att ha barn. Nu får man visserligen lyssna på jazz i många timmar om man så önskar, men det önskar man väl knappast, åtminstone inte jag. Ja, i alla fall. Dom här "jazzpassen" kunde man naturligtvis inte köpa på plats, utan här fick man ta sig in till Domus. På Domus har de en speciell disk för post och biljetter i den allmänna informations- och spelavdelningen. När jag kom dit var det bara fyra nummer före mig, men då hade förstås alla extremt invecklade ärenden som tog evinnerliga tider. När det sen blev min tur tänkte jag mig att det skulle gå undan eftersom jag alltid har ENKLA ärenden, men nähäedå, då klarade väl inte den blonderade donnan bakom disken av att administrera biljettbokningssystemet utan fick be om hjälp. Sedan gjorde hon fel och fick fråga igen, och sedan visste hon inte hur man skulle skriva ut och så skulle det till någon "serviceavgift" som plötsligt inte fanns med och måste kollas upp. Alltihop tog helt enkelt en djävla tid, och mitt i alltihop kom en kille och sa att någon måste ringa efter en vakt för det gick en skum typ med hästsvans och bakåtvänd keps och ryckte i alla bildörrar i parkeringshuset. Tur att min bil inte stod där för då hade jag nog dött stressdöden.
Tänkte passa på att besöka Systembolaget som ligger inne i Domushuset, så efter att ha betalat de sura jazz-passen (köpte 2 eftersom jag tänker tvinga med Nikky som sällskap) så spurtade jag in där, plockade flinkt åt mig åtta olika sorters ekologiskt rödvin och joggade bort till kassan. Där var ingen kö, men medan jag betalade hann det ansamlas ett par existenser av den typen som går in på systemet och köper EN starköl för sina sista slantar. Tyckte de glodde på mig som om jag vore ett rikemanssvin, men det var säkert bara inbillning.
Nyss åt jag en persika som var stor som en grapefrukt. Jag överdriver inte, den var faktiskt helt orealistiskt stor. Men god. Älskar persikor, nektariner etc. Känner lite att jag borde uppdatera min fotodagbok (från det ena till det andra), men det får nog vara tills OS är över. Fast det är klart, förlorar Sverige ikväll så ÄR ju OS i princip över, då är bara dressyren kvar. Så det blir kanske uppdaterat fortare än man anar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar