Någon presenterar nya modernismen fast tomtefar skyller på kapitalismen

Och så kan jag inte låta bli att förundras över hur man till varje pris måste ta över allt dumt som kommer från Amerika. Alltså det här med trick or treat, vad är det för trams? När infördes detta? För det fanns ju inte när man själv var liten, och tack och lov inte när mina barn var små heller. Eller så ville de inte ägna sig åt sådana sumpiga göromål.  

Men i fikarummet på jobbet, där allt av vikt och värde avhandlas, vittnade en och annan villaägare om horder av snikna barn som går runt och ringer på dörrar och samlar in olika former av raffiernat socker och jag bara dog, för jag trodde bara sånt hände på film. Typ Alla helgons blodiga natt och andra dokumentärer över amerikansk vardag.

Det är tur att man bor i hus med porttelefon så att man slipper undan allt sånt här. Det allra fiffigaste är att det är något fel på porttelefonen så att alla som ringer på hos mig hamnar hos grannen. Rent logiskt borde det då vara så att alla som ringer på hos grannen istället hamnar hos mig, men så är det inte. Eller så får grannen helt enkelt aldrig några besök.
Jag har sagt i ett helt år att jag ska felanmäla det, men det blir aldrig av. I själva verket tycker jag att det är ett rätt förnämligt arrangemang. Grannen som får släppa in mina gäster är måhända av en annan åsikt, det vågar jag inte uttala mig om.  
Men jag slipper trick or treat:ande. Och alla andra objudna gäster också för den delen, eller det beror ju lite på om grannen är hemma eller ej, men på det stora hela så. Mitt liv kommer därför aldrig att bli som i Gevaliareklamen, men jag kan leva med det. Och för övrigt köper jag Eguale-kaffe.  Och så är det med den saken.