I fredags var det långfredag men ridningen, den pågår ju som vanligt tack och lov. Tyvärr blev det inte riktigt "som vanligt" pga att vi hade vikarie. Jag förstår såklart att även ridlärare vill vara lediga ibland i allmänhet och kanske i synnerhet när det är långhelg, och det är väl inget större fel på Vikarien, fast jo, ibland tycker jag att hon är lite väl omogen och flamsig, vilket man såklart har rätt att vara när man är 20-ish som hon är, men...tja? Äh, jag vet inte. Vill ju inte vara som nån djävla moderatkärring som bara värderar allting i förhållande till vad man betalar, MEN. Tydligen är jag lite åt det hållet i alla fall, för jag härsknar uppenbarligen till och tycker inte riktigt att jag får valuta för mina slantar.
Minns vilken djävla CHOCK det var när jag började rida på denna ridskolan, och insåg att ridskolechefen var lika gammal som jag. Jag var då...22-23 nånting? Och hon med då såklart, men jag uppfattade henne som mycket äldre, dels för att hon hade/har ett sånt där utseende som inte direkt säger någonting om åldern, men framför allt för att hon hade/har en sån enorm pondus att man aldrig skulle drömma om att ifrågasätta någonting hon sa eller gjorde. Hon var alltså 22-23 nånting och drev en ridskola, med allt vad det innebär med personalansvar och budget och grejer. Folk som är 22-23 år idag har väl inte ens flyttat hemifrån?
HUR SOM HELST. Vi var bara fyra stycken som dök upp. I Nya Coronagruppen är det två personer som jag gillar, en person som jag tycker är rätt jobbig för hon tjatar liksom hål i huvudet på en, två som inte tycker någonting alls om för jag känner dom inte, samt två som jag verkligen ogillar. Mansplainern är den ena, men han har ju tagit en paus nu i väntan på vaccin, och så en som jag har döpt till Babblarpsykot för hon är jättekonstig. Hon pratar också KONSTANT om allt och inget och har liksom ingen känsla för ifall någon är intresserad av det hon har att säga eller ej, och sånt orkar man ju inte med. Plus att hon har inga spärrar utan kan häva ur sig exakt vad som helst, och är dessutom av typen som liksom gör en grej av det och jag står inte ut med folk som koketterar med att de är så tokroliga och knasiga. Hon rider inte speciellt bra, det lägger jag ingen värdering i för det är ju vad det är, men hon gör en sån djävla grej av det OCKSÅ och mal på oupphörligt om sina aha-upplevelser. Hon visste inte vad vändande hjälper var, så fick hon det förklarat för sig och då var det som att hon upptäckt minst penicillinet, men hon tar det liksom ändå inte till sig och sedan dess är det ett återkommande samtalsämne, "hur var det nu man gjorde när man skulle få hästen att vända?" och det tycker jag, ursäkta mig, är lite efterblivet. Plus att jag inte tycker att tid som JAG kunde få feedback på ska gå åt till att förklara sånt som man BORDE känna till när man kommit förbi nybörjarstadiet.
I nästan alla sammanhang finns det ju en "inre krets", och ridklubben är väl inget undantag. Det brukar vara ridskolechefen och/eller någon eller några i styrelsen och/eller några privatryttare, men är man som jag nu bara där en gång i veckan så har man inte 100 % koll på sånt. Har sedan tidigare fattat att Ridskolechefen och Vikarien är kompisar, och sedan har vi Styrelsetjejen som också är kompis med Ridskolechefen och de här umgås så att säga även privat. I fredags uppdagades det att även Babblarpsykot var en del av denna "inre krets" och när vi fyra (jag, en av de trevliga, en av de neutrala och Babblarpsykot) höll på att göra i ordning hästarna så kom Styrelsetjejen och Vikarien, och plötsligt kändes det som att man råkat hamna på någons privata fest eller något. Babblarpsykot hör till den sortens människor som inte kan göra två saker samtidigt, och hon kunde alltså inte borsta sin häst och samtidigt prata, vilket ledde till att när vi andra var klara så stod hennes häst fortfarande i bara grimman. Vikarien tog då tag i saken och fixade i ordning hästen medan vi andra gick ut och satt upp. Men man blir ju trött. Jag kan väl också stå och babbla ibland, till exempel medan man står och värmer bettet, och inse att djävlar, nu börjar vi om två minuter. Men ALDRIG att någon har behövt stå och vänta på mig för då får man väl helt enkelt lägga på ett kol. Men Babblarpsykot är en sån där självupptagen person som inte fattar att andra blir drabbade för att hon sölar.
Ja, men i alla fall. Till ridningen. Vi skulle rida på stora utebanan, visade det sig. Hatar som bekant att rida på stora utebanan. Vi skulle rida övningen "slottet", den som är att man rider på en fyrkant och så lägger man en volt utåt i varje hörn, vilket är en jättebra övning men Köttbullen var direkt vidrig till att börja med. Fast lite var det Vikariens fel, för vi fick knappt skritta någonting innan det var dags att ta tyglarna och börja trava. Och hon - Köttbullen alltså, inte Vikarien - är sån att får man inte lite grepp om henne i skritten så är man förlorad i traven. Så hon bara segade och stod emot och var allmänt jobbig. Inte fick jag speciellt mycket hjälp heller, det är väl det som jag ogillar mest med Vikarien, man får liksom bara feedback när man rider förbi henne medan Karin ser ALLT, även om det är hästar emellan. Däremot fick Babblarpsykot jättemycket hjälp, Vikarien sa till och med att hon skulle sitta upp och visa. Men det ville inte Babblarpsykot för hon "ville lära sig rida" och så var det en lång diskussion om det som pågick medan vi andra kämpade på med vårt. Sånt stör ju också, plus att Vikarien efter många om och men satt upp och visade och förklarade medan vi andra var lämnade åt våra respektive öden. Fick lite mer ordning på Köttbullen till slut, nyckeln till framgång stavas ju som alltid ö-v-e-r-g-å-n-g-a-r. Som jag jobbade med självständigt, tack vare stora utebanan kunde jag ju göra det utan att direkt vara i vägen för någon, och det gav resultat och mot slutet av lektionen var hon riktigt fin. Och då var det ju som vanligt dags att sluta, så himla typiskt. Men det var i alla fall med en bra känsla, inte "ge mig en plats i en nybörjargrupp för det är där jag hör hemma".
Den här veckan är det teori. Min förhoppning är att vi ska ha sitsträning på samma sätt som vi hade sist, den som lever får väl helt enkelt se.
