261020

Igår var det minusgrader på morgonen, men på dagen blev det soligt och fint, med sån där hög klar luft som man blir lite pigg av. I fredags tjatades det väldigt mycket om att vi skulle grilla på lunchen som igår då. Jag tycker absolut att det kan vara mysigt att grilla, som när vi satt ett gäng tjejer i varierande åldrar och pustade ut efter vår Pay & Jump i söndags med varsin grillad korv i näven, det är nästan så att man inte tycker det kan bli trevligare än så. Men grilla med jobbet tycker jag är ett överskattat nöje. Det finns kollegor som man känner att det är fullt tillräckligt att behöva träffa dom varje dag, man, eller åtminstone JAG, behöver inte någon fejkad åh-vad-vi-har-det-mysigt-tillsammans-tillvaro på lunchen. Det fanns en tid när lunchen ändå var ett kul avbrott, man träffade folk från de andra avdelningarna och diskussionerna gick både högt och lågt. Det var innan företaget delades och allting centraliserades, så på den tiden hade vi både ekonomiavdelning och utvecklingsavdelning och IT-avdelning och folk som jobbade med löner och telefonväxel och Gud vet vad. En massa olika folk med olika bakgrund och arbetsuppgifter var det i alla fall, och diskussionerna blev därefter. Plus att det här var innan smartphonernas tid, så alla satt inte och glodde ner på klösbrädan som man gör nu så fort det blir en död sekund. På den tiden var det alltså kul att gå till lunchrummet, numera är det inte så. Dels är vi kanske en tiondel av styrkan kvar (och snart inte ens det), dels känner i alla fall jag att det är få av dom få som jag ens har någon kemi med. Självklart kan jag veva igång ett samtal av ren artighet, men det är inte som att det ger mig något så därför behöver man väl, tycker jag, inte direkt låtsas som att det är så djävla mysigt att grilla eller gå på AW eller vad nu det kan vara som alla andra verkar tycka är så kul. Men den här gången höll PC på och tjata hål i huvudet på mig om att jag skulle vara med. Sen har hen tydligen fått för sig att det handlar om att jag inte gillar korv. Äter du hamburgare, frågade hen och det kunde jag inte förneka. Jamen då köper jag hamburgare till dig, sa PC och jag tänkte först säga att gör dig inget extra besvär för min skull, men så kände jag att OKEJ DÅ, en sista måltid. Den kunde jag faktiskt ha varit utan, för det var inte ens att vi skulle grilla utomhus utan vi skulle stå rätt upp och ner inne på verkstan och smälla i oss korv och hamburgare från en elgrill. Mysfaktor: noll. Men nu har jag i alla fall varit med. 

Idag ska det komma någon och kolla på fastigheten, som ju är till salu. Det saknas glasrutor i flera fönster, de blev tvungna att ta bort dom för att kunna få ut ventilationsrören eller något sånt. Det är inte det första som har fått tas bort för att få ut grejer, för mycket av utrustning och maskiner är platsbyggt, så det har fått tas hål både i tak och väggar, men sen har det ju kommit firmor och byggt igen allting igen. Men kring detta sa TG, som ju har titeln Maintenance Specialist och som sådan varit ansvarig för att samordna allt kring demonteringen, att han tänkte man bara kunde smacka på ett par masonitskivor för fönstren så att inte fåglar flög in och började bygga bo. Då sa VD nej, han tyckte det skulle dit nya fönsterglas, och TG bara Ja, jag vet inte...jag känner inte till några glasmästare här i Ankeborg. TG kommer från grannstaden tre mil österut, och det var som att han aldrig hade hört talas om Google. HERREGUD, jag kände hur blodtrycket rusade upp på ohälsosamma nivåer. HUR lam får man bli? Detta var för typ två veckor sedan och ännu har ingen glasmästare synts till. Däremot har ett par kajor varit på visning inne i den del av den f d fabriken som nu saknar fönster, jamen det blir väl mysigt för dom i vinter? 

Kände mig trött och seg när klockan ringde i morse, men nu ska jag faktiskt bara jobba tisdag, onsdag, torsdag, sen börjar mitt höstlov. Tog ju ledigt på fredag OCH nästnästa måndag också, sånt himla genidrag att liksom bädda in höstlovet i två kortveckor. Mmmm.