söndag 22 juli 2018

Mördarens mamma

Har läst Mördarens mamma av Ida Linde. Om den stod det så här:

Hon lever ett ensamt liv tillsammans med sin son. Sonen växer upp och blir redo för livet. Så knackar två okända människor på hennes dörr. De är poliser och berättar att hennes son har mördat en annan pojke. I ett slag vänds hennes tillvaro på ända.

Spännande infallsvinkel, tänkte jag. Men det var det inte. Det fanns en gigantisk distans mellan läsaren och bokens jag, pojkens mamma, man får liksom inte veta någonting om henne och hennes pojke och allting är svalt och välordnat. Stör mig på att han kategoriskt kallas för det, 'min pojke", han får liksom inte ens ett namn och hela infallsvinkeln sipprar ut i ett relationsdrama mellan mamman och en annan, som är helt djävla ointressant om ni frågar mig.  Den här boken får en indragen permission av fem möjliga. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar