Massageproblemet

Alltså, hur svårt ska det vara att hitta någon som kan massera en trött och sleten kropp för en rimlig slant? Uppenbarligen skitsvårt. Tyckte ju att jag hade världens flax när jag hittade Stålnypan, men hon har ju varit lite av och på, och personen jag provade under en period när det var stängt lämnade ju en del övrigt att önska då det var i en kall källare där det sprang en unge ut och in, det svarades i telefon och satt en gubbe och hostade bakom det tunna draperiet. Så går det inte till hos Stålnypan, där är man så omhuldad och ompysslad att man tror att man är i himmelen. Tyvärr är hon ju lite fladdrig, först skulle hon lägga ner verksamheten, sen öppnade hon igen fast bara på helger, sen skulle hon stänga helt men sedan var det hux flux öppet igen. Och sen stängde hon IGEN, men när jag av en slump råkade springa ihop med henne så sa hon att jag kunde få komma "utan kvitto". Det kunde jag ju inte motstå, även om jag av princip ogillar svartjobb. Var där en gång, frågade då om det var okej att höra av sig om jag ville ha en ny tid och Stålnypan bara: oh yes, just text me. Gjorde det efter några veckor, men fick inget svar. Och häromdagen så pratade jag med en som hade bokat tid på nätet, fått bekräftelse men kommit dit och då var hela stället tomt. Så hon har kanske åkt till Thailand, vad vet jag? En massage-epok har gått i graven och det är DJÄVLIGT TRIST om ni frågar mig.

I somras sprang jag på ett nytt thaimassageställe här i krokarna som jag tänkte ge en chans. Beställde en tid, kom dit, det var i en källare (det verkar vara standard), men den var ändå rätt mysigt inredd. Massösen själv kunde nästan ingen svenska och rätt knackig engelska, men hon hade med sig sin son, som var i sjuårsåldern, och han var minsann hur flink som helst. Kollade upp att mitt namn stämde med bokningskalendern, kollade min Swish-betalning och skrev kvitto. Sedan blev jag invisad i ett rum där jag ombads klä av mig. Drog av mig de flesta paltor, men det var inte nog utan ALLT skulle av. Eh, jaha? Jag är något av en slow starter i alla möjliga sammanhang så jag kom mig inte för att invända. Jag ser inte mig själv som speciellt pryd, men uppenbarligen var detta något utanför min komfortzon ändå även om det var nästan helt nedsläckt i rummet, men så tänkte jag att vadfan, alla får väl ha sina regler för det är ju bara hon och jag här och det är väl inte precis sannolikt att hon kommer att erbjuda mig en happy ending.

När denna nakenchock lagt sig kom första dråpslaget. Hon hade nämligen ingen riktig massagebänk utan bara en smal brits med en kudde och utan sånt där hål där man stoppar ner ansiktet. Så jag fick ju ligga med huvudet helt vridet åt sidan för att få luft, vilket verkligen inte var speciellt skönt.
När man går till Stålnypan så börjar varje behandling med att hon tvättar ens fötter med en handduk som hon kokar i en riskokare (ser det ut som i alla fall) så den är alldeles varm och härlig. Den här donnan stövlade iväg och återkom med en balja ljummet kranvatten och sedan började hon blaska av hela kroppen ungefär lika engagerat som någon som arbetar inom äldrevården och som hatar sitt jobb. Men jag tänkte (igen) att hon har väl sina rutiner och det är kanske inte alla som är nyduschade och fräscha när de ska på massage, det kan säkert komma in en och annan kund med tvivelaktig personlig hygien.
Ja, sen började massagen, och den var väl bara SISÅDÄR. Rätt så oengagerad och påminde mer om att bli insmord med solkräm på ryggen än professionell bearbetning av muskler. Och så låg jag så sabla obekvämt och så var det rätt så kallt även i denna källare, och när det var dags att vända sig så blaskade hon av en IGEN, och vattnet i baljan hade nu hunnit bli kallt så det var ju inte speciellt behagligt alls. Nä, det var verkligen ingen höjdare. Men när jag kom ut i för-rummet eller vad man ska kalla det, så stod den där lilla raska sjuåringen där och frågade om det hade känts bra och om jag var nöjd på ett så himla lillgammalt och gulligt sätt så jag kunde inte med annat än att säga OH JA. Ibland förvånar jag mig själv, för jag brukar inte vara den som inte kan säga ifrån. Men ibland finner jag mig uppenbarligen inte överhuvudtaget utan framstår som ett mähä av stora mått.

Men skam den som ger sig, så nu har det här mesiga mähät snokat upp en ny thailändska. Lyckades boka en tid via mail (HATAR att ringa) och ska dit om en vecka. Ska bli mycket intressant det här. Stay tuned for information, precis som vanligt med andra ord.