måndag 10 augusti 2015

Om sladdar och konsumtion

Idag skrider jag in på sista semesterveckan, börjar jobba på fredag och det känns väl...sådär. Känner mig inte riktigt färdig med semestern 2015, men det blir jag kanske på de här fyra dagarna.

Idag är en VAH-dag. VAH står för Vård Av Hund. Gamle Boris, den som är i behov av vård, sover dock mest, läs: i princip hela tiden, men bör hållas under övervakning på grund av att han är vinglig på grund av att han har varit sövd samt börjat äta medicin som har vinglighet och dåsighet som vanligaste biverkning. Och man vill ju inte att han ska vingla iväg och bryter benen av sig, men som sagt, han är även dåsig och gör i detta nu inte mycket väsen av sig. Vi var ute på en vinglig koppelpromenad i trädgården i förmiddags, men det är all aktivitet som har varit på dagordningen idag. Sjuka djur är ju ingen hit och tar bort lite av semesterglädjen, men sånt är ju livet tyvärr.

Tur i alla fall att  taxarna är anpassningsbara och tycker att en dag på sofflocket är toppenhärligt. Själv är jag lite rastlös och tycker att det är något mindre toppenhärligt, speciellt som det FÖR EN GÅNGS SKULL SOMMAREN 2015 är toppenväder ute. 22 grader, solsken, en lätt vind så att det inte blir för varmt. Håhåjaja. Har ställt upp fönstren på tvärdrag för att få lite utomhuskänsla, men det är inte riktigt samma sak. Men men. Tog mig i alla fall för att städa och snygga till lite i ormboet av sladdar bakom tv:n/tv-boxen/dvd-spelaren/hemmabioanläggningen/bandspelaren/skivspelaren/förstärkaren eller varför inte MULTIMEDIA-anläggningen för att använda ett välkänt nittiotalsuttryck? Fyfan vad jag hatar sladdar alltså. Jag hittade såna där kabelspiraler och tänkte vira ihop och gömma allt lite fiffigt, men det gick inget vidare. Tror kabelspiraler förutsätter att saker är placerade på ett visst sätt och att sladdarna är ungefär av samma längd, och vårt MULTIMEDIA är ju någon slags elektronikens motsvarighet till Kajsa Wargs matlagning, ett hopplock av fan vet vad, och står intryckt på lite olika ställen i hyllplan och vissa sladdar är fem meter och andra 30 centimeter långa, så de lät sig inte sammanfogas i någon djävla kabelspiral på ett snyggt och osynligt sätt. Drog i alla fall ihop det en aning med några buntband, samt dammade. Det senare var...eh, rätt så välbehövligt. Kan man nog säga utan att överdriva nämnvärt dårå.

Jag funderar på det där med konsumtion och köpande. Eller köphysterin snarare. Tycker mig se en trend att fler och fler handlar begagnat och det är ju förstås bra. Fast ändå inte för jag tycker hela det här "I shop therefore I am"-tänket är så sjukt, att konsumtion liksom har blivit synonymt med lycka, att man alltid tycker sig ha behov av ytterligare en kaffekopp eller skål eller klädesplagg fastän de flesta har avsevärt mer prylar och kläder än vad de använder.  Och sett till utnyttjande av jordens resurser är det förstås bra att folk handlar begagnat, men jag tycker ändå att den här i det närmste tvångsmässiga konsumtionen som företeelse är sjuk (påstår ej att jag själv är helt och hållet föredömlig, jag kan erkänna att jag också handlar onödiga saker emellanåt för att jag tycker att jag behöver det eller för att "det är snyggt", men när man ser till vissa människor är jag i det närmaste en konsumtionsmässig asket).

För ett tag sen läste jag i nån blogg om någon som hade tänkt överraska sin man med att han skulle få "en ny höstgarderob". Alltså seriöst? Ja, nu har jag ju aldrig varit ett modelejon, men en vuxen människa måste väl FÖR HELVETE inte köpa nya kläder bara för att det är höst? Vad hade man till exempel på sig förra hösten och vad är det för fel på det nu?  Alltså jag bli så provocerad att jag tror jag får stänga av internet och leva som eremit, avskild från resten av världen, för att få sinnesro. Ibland åtminstone.

Ja, nä, men nu ska jag väl ta och kolla upp vad det nu var jag satte mig vid datorn för att kolla upp. Har glömt, så det var förmodligen inte speciellt viktigt. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar