onsdag 12 augusti 2015

Jag hjärtar Lasse

Nu, de här sista semesterdagarna när jag mest passar konvalescenten Boris så lyssnar jag också på Lars Winnerbäck. Jag är skam till sägandes ganska dålig på att lyssna på musik nuförtiden. Inte för att jag är en sån som måste ha musik på för jämnan, jag tycker det är rätt skönt när det är tyst också. Men bra musik är ju trevligt. Nu har min man och jag bara delvis samma musiksmak och det blir alltid likadant om jag sätter på en av mina skivor, ja då ska han lyssna på någon av sina skivor efteråt och det kan man ju inte säga någonting om. Men ibland kan jag bli L-I-T-E trött på att hans skivsamling verkar domineras av extremt gnälliga bluesartister och deras nasala ylande om hur djävligt allting är jämt. Det är väl en av få saker som jag tycker är lite dåligt med att leva med en annan människa, att man ibland måste uthärda dålig musik (ja, jag är medveten om att det omvända gäller också).

Men nu är jag ensam hemma och spelar Lars Winnerbäck så det dånar. Igår spelade jag Singel hela dagen och var övertygad om att det måste vara hans bästa skiva EVER. Idag går Hosianna på repeat och jag är övertygad om att det måste vara hans bästa skiva EVER. Imorgon kanske jag spelar någon annan skiva, det lutar åt Daugava, och är övertygad om att det måste vara hans bästa skiva EVER. Det är sådär med Lasse. Han är helt enkelt bäst på allt han gör. Tycker jag.

Nä, men annars bakar jag en massa och är allmän huslig. Idag gjorde jag sega chokladrutor plus improviserade ihop en paj med digestivebotten, krusbärsfyllning och kolatäcke. Låter väl inte så dumt? Har en massa vinbär i trädgården som måste plockas och göras något med också innan fåglarna tar allt. Tänker kanske någon form av cheesecake med vinbär? Mmm, vad gott det låter. Tror jag skulle kunna ha som jobb att stå och laga mat och baka kakor faktiskt. Det är tur att jag börjar jobba på riktigt snart så att detta förfall kan börja styras upp.

Igår kollade vi på sista avsnittet av True Detective säsong två. Alltså, fy för HELVETE vad den är snyggt gjord. Så snyggt filmat i så coola miljöer som jag ej trodde att sönderfilmade Los Angeles skulle kunna uppbringa. Vad gäller handlingen så: nja. Tycker den här säsongen var rätt rörig, det var så många karaktärer och det var jättesvårt att få grepp om vem som var vem och vem som hade gjort vad och vem som hade hållhake på vem. Och att de heter saker som Bezzerides och Chessani och Velcoro och nämner detta så sällan att man nästan hinner glömma vem som är vem. Men ja, bra gjord och som sagt: SNYGG. Kan förlåta rätt mycket bara något är snyggt gjort.

Nu blir det väl Åshöjdens BK för hela slanten misstänker jag, om inte HBO kommer att leverera någon ny smaskig mordhistoria inom kort.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar