torsdag 28 maj 2026

260528

Igår var det morfar Nisses födelsedag, idag har turen kommit till min dotter som har uppnått helt otroliga  40 jordsnurr. Eller otroligt och otroligt, nu låter det ju i det närmaste som att hon var ett medicinskt under på något sätt. Så är inte fallet, det är väl mest det att jag inte tycker att det var så värst längesen som jag själv fyllde 40. Herregud, jag hade ju tillochmed den här bloggen när jag fyllde 40 och det var inte som att jag började blogga i samband med att jag fyllde 40. Och nu har man alltså barn som är 40. Gud vad många gånger det gick att skriva 40 i ett stycke, men i alla fall: Hurra för henne och hurra för oss och för att vi har en så fin relation. En person i min relativa närhet har en förälder som lägger ut otroligt deppiga inlägg på sociala medier i stil med Don't cry at my funderal, just walk away from me like you always did och Don't put me in a coffin when I die, just throw some dirt on me just like you did when I was alive och så sida upp och sida ner om hur ohyggligt ensam hen är trots att det är föräldern som sagt upp bekantskapen med (de vuxna) barnen och inte tvärtom som man skulle kunna tro. 

Igår tog jag ett fotbad på jobbet. Det är sånt man kan göra när man sitter ensam i en hel byggnad, hade väl inte funkat lika bra i ett kontorslandskap kan jag tänka mig. Det där såret som den spruckna vattenblåsan under trampdynan har transformerat sig själv till såg nämligen varken särskilt rent eller fräscht ut och för att kunna göra ett ärligt försök att få ett plåster att sitta kvar mer än 10 minuter kände jag att foten inte kunde vara svettig och stinkande som jag upplevde den efter min lilla lunchpromenad. 

Igår när jag scrollade igenom mitt sociala media-flöde så var det nån online-PT som tyckte det skulle vara obligatoriskt att använda deodorant på gym och folk eldade på och höll med i kommentarsfältet där det tydligen var ett allvarligt brott i stil med högförräderi om man skulle råka bli lite svettig i en lokal där hela syftet var att träna och bli svettig, och de tyckte också att det även skulle vara krav på skor. På mitt rehabställe hyllas och välkomnas användande av barfotaskor och det är absolut inga konstigheter med att gå barfota inne i själva gymmet, det är det många som gör. Men för den saken behöver man ju inte skrida in där med fötter som luktar Gamle Ole. Kände därför att jag behövde saneras efter jobbet, så jag tog en oanvänd papperskorg från ett av de tomma kontoren, fyllde med vatten och några pump av handtvålen och så blev det fotbad vid skrivbordet. Som sagt, det finns bara fördelar med att inte ha kollegor runt omkring sig. Skrubbade fötterna rena från svett och smuts med diskborsten (efter att ha lagt dit en ny i vårt, eller ska jag säga mitt för nu är det ju bara jag här, kombinerade kök/förråd/omklädningsrum, jag är väl ingen barbar heller) så att de luktade artificiella björnbär från BLIW, det var väl så nära hallon man kunde komma.

Åkte på förnedrings-rehab, fast igår var inte Bagaren där och spänstade omkring. Det var överlag inte alls mycket folk igår. Minns från när jag gick på artrosskola, då lärde jag mig vissa dagar och tider som var bättre (i avseendet "mindre folk") än andra. Får väl se om jag hittar något mönster här. Tycker i alla fall att jag börjar få lite kläm på övningarna, men såklart ska det inte stanna vid det utan igår fick jag också en styrkeövning som gick ut på att jag skulle förflytta mig huksittande i sidled med ett gummiband runt anklarna och hälen som så att säga ledde vägen, "så går du på det sättet härifrån och bort till cyklarna och tillbaks igen fyra gånger". Fick först ett gummiband där jag knappt kunde rubba foten överhuvudtaget, skulle jag ta mig fram och tillbaks på den utmätta distansen fyra gånger så hade jag väl inte varit klar än. Tydligen är den muskeln som man aktiverar med denna övning helt djävla rudimentär hos mig, fick byta till motstånd LIGHT som om jag vore en kraftlös 80-åring. VadFAAN?  Hasade mig fram och tillbaka i sidled som om jag vore en dement eremitkräfta, fick stanna och VILA varje gång jag kom till vändpunkten. Gud så förnedrande. 

Åkte hem, haltade (p g a såret under trampdynan) ut med hundarna, tyckte inte Tage haltade alls längre. Alltid något i denna värld av krämpor. Hem med hundarna, stultade vidare till bibblan för att lämna och hämta böcker, sedan hem och kraschlanda i soffan, Gud vilken tur att jag tackat nej till den där AW:n. Min man kom hem, vi kollade på Gladiator II, var tvungen att googla om de, romarna allså, verkligen lät vattenfylla Colosseum och det har tydligen hänt, de har ju dock sina berömda akvedukter och sådär så det skulle väl kunna vara tekniskt möjligt, men några himla HAJAR fanns det i alla fall inte där.  Har också svårt att se att de, romarna alltså, inte hajarna, skulle kunna få upp sån djävla fart på skeppen att de kunde ramma varandra med den kraften, men men. De har ju ingen corvus på sina skepp, påpekade jag, som nyss läst om hur romarna blev framgångsrika till sjöss i det första puniska kriget med hjälp av denna snillrika änterbrygga, kritiskt, men Chat-GPT lät meddela att romarna med tiden skippat corvus eftersom de gjorde skeppen instabila. Har också svårt att tänka mig att man först skulle kunna vattenfylla Colosseum så djupt att det både kunde åka skepp och simma hajar där, för att sedan tömma ut alltihop och typ dagen efter var det så torrt att det dammade. Men det var tydligen inget som Ridley Scott hade problem med. 

Idag är det jobb, sen hem och städa och träna ett litet corepass. Inget fir av min dotter idag utan på lördag ska det vara ett litet kalas. Förstod mellan raderna att man som representant för föräldragenerationen kunde avvika efter ett par timmar så att den riktiga festen kunde börja, det passar väl mig som knappt kan hålla ögonen öppna efter klockan 21.00. 




 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar