260529

Då var det fredag igen! Den här veckan har varit ganska lugn tycker jag, nästan inga möten och det jag måste göra på labbet tar dagens första timme, sen kan jag jobba med mitt andra resten av dagen. När jag sa att jag kunde sköta labb-biten så var jag ändå lite rädd för att det skulle bli en massa vad vi kallar BTB-situationer i produktionen för det brukar det bli under högsäsong. BTB står för Band Till Bil, detvillsäga att materialet skickas direkt ut från fabriken istället för att plockas från lagret som ändå är det normala (även om det aldrig står där särskilt länge under högsäsong). Då måste man släppa allt man har för händer så fort det kommer en bil för det är klart att man måste prioritera att kunderna får sitt, men det är ju segt att bli tvungen att avbryta möten för att rusa ut i labbet och släcka bränder (inte bokstavligen dårå). Men så har det inte blivit, i alla fall inte hittills, so far so good. 

Igår ploppade det upp ett jobb på Linkedin som såg ut att passa mig som handen i handsken. Det var som samordnare inom samma område jag jobbar idag, till och med i snarlik bransch (vilket inte är så vanligt eftersom vår bransch är väldigt smal) för en statlig myndighet där jag kunde bocka av i stort sett allt på listan över krav och meriter. 

Fick ett obegripligt sug att söka det, kanske också för att vår f d inspektör på tillsynsmyndigheten jobbar där. Vår nuvarande inspektör berättade en gång för mig att den förra (som var direkt ökänd för att vara alldeles otroligt sträng och nitisk och jag tror alla vi drog en lättnadens suck när hen slutade för de tillsynsbesöken var en riktig mardröm), ofta framhöll för andra företag som de hade tillsyn på vilket föredöme vårt var, och dessa föredömligheter var direkt kopplade till mina ansvarsområden. Så jag tror nog att hen skulle kunna lägga ett gott ord för mig. Men ändå rätt obegripligt att jag kände ett sånt sug efter att söka nytt jobb, jag ju gillar mitt nuvarande och ser otroligt många fördelar med det: bra chef, hygglig lön, rätt fritt, perfekta (för mig) arbetstider, osv. Var det kanske bara tävlingsinstinkt, för att se om jag skulle få det? Jag har ju ridit högt på min spetskompetens i många år, men nu när det snart inte längre finns någon produktion att koppla den till känner jag mig ju lite mer utbytbar. Även om jag vet att folk i ledningen tycker jag gör ett bra jobb och sådär, men det kommer att vara svårt att hävda att man har unika kunskaper, blir vi uppköpta, och det kommer vi sannolikt att bli förr eller senare, och man ska in i en ny organisation är sannolikheten att det redan finns folk som jobbar med samma saker som jag gör nu rätt hög, och då hänger man ju löst. Eller var det kanske bara en effekt av att PC liksom försökte läxa upp mig för att jag nämnde att jag pratat en stund med en elektriker som är inhyrd för att demontera det elektriska, det fick man absolut inte göra för han kostade för mycket. Som att man skulle behöva be hen om lov för att få byta några ord med en person som nästintill gått som barn i huset i alla år, GAH, jag står inte ut med sån djävla överförmyndarattityd. Är SÅ glad att jag skippade den där AW:n för efter vad jag hört så dök de människor som jag verkligen ville träffa, de som har slutat, ändå inte upp. Hade ju känts väldigt B om jag skulle ha stressat som en galning för att hinna dit och sen bara sitta och uggla med samma människor jag träffar varje dag, tack men nej tack känner jag. 

Vad händer i helgen då? Idag ska jag, äntligen, åka till bilverkstan och få det där djävla låset till dragkroken bytt så att jag kan besiktiga om bilen nästa vecka. Sen tror jag vi ska grilla ikväll, det har vi inte gjort hittills i år men imorgon ska vi på kalas för min dotter och på söndag ska det kanske regna så ska det bli av denna helgen så känns ikväll som en bra idé. Ska också fixa tårta till morgondagens kalas. Imorgon kanske jag eventuellt ska åka och kolla på en hopptävling där några från stallet ska vara med, jag får se om jag känner att jag hinner för det är en bit att köra. Vi var där och tävlade rätt mycket förr i världen när min dotter var medryttare på en ettrig liten B-ponny där ägaren hade den klubben som hemmaklubb, kunde ju vara kul att se hur det är där numera. Förr hade de ridskola också, men jag tror den lades ner för några år sedan. 

Och sen är maj slut och nästa vecka börjar sommaren, den riktiga och officiella. Det är SÅ sjukt. Veckan därpå åker jag till Norge. GULP. Aja, den dagen den sorgen, osv.