tisdag 25 januari 2022

MEN HURRA, HERREGUD, SVERIGE-NORGE 24-23 OCH SVERIGE ÄR I SEMIFINAL!!!!!

Alltså JAG DÖR! På riktigt, har sån djävla puls och skakar och det kom tårar. Okej, inte förrän jag såg Valter Chrintz gråta efter slutsignalen, men ändå. Första halvlek började jämnt och målsnålt men ändå rätt okej. Var ju lite trist att både Palicka och Claar testat positivt för covid (fast det var ju inte som för Holland som fick ringa in någon som inte ens var proffs och som fick gå in till chefen och be om ledigt för att få åka och spela EM), men Ekberg och Darj var ju i alla fall tillbaka. Men det ville sig inte och i halvtid ledde Norge med sex bollar, och någonstans mellan 35 och 40 minuter började jag till och med författa ett deppigt inlägg när Sverige låg under med fem och inget verkade funka. Eller jo, försvarsspelet var fantastiskt. Men det var Norges också. Men Sverige fick FAN inte till anfallsspelet, och det fick Norge. Och sen brände Sverige tre, jag upprepar, TRE STRAFFAR. När man inte har missat en straff i hela EM, men nu i denna måstematch så var det som att det gick troll i det. Och med tre missade straffar och minst lika många missade frilägen vinner man inga matcher mot Norge, skrev jag bittert i det utkast jag nu med glädje har raderat. Störde mig också sjukt mycket på alla glada norrmän, på att Claes Hellgren genomgående sa "norsken" istället för "norrmannen" och på att Sandor Sagosen ser ut som en vuxenvariant av Televinken. Det kan ju inte han hjälpa, men jag tyckte han var så löjlig som slängde sig och filmade för att han fick en liten knuff. Det anstår inte en handbollsspelare. 

Televinken

Televinken, 26 år

Så jag var beredd att skriva något tillkämpat om att jaha, men nu får man spela match om femte plats och det är väl inte så illa ändå med tanke på covid-situationen och alltihop. Fast sen skedde Bragden i Bratislava, in kom lillkillen Valter Chritz, född på denna sidan millenniumskiftet, och satte en straff när både straffgiganterna Wanne och Ekberg missat. Och sen var det som om det vände, Gottfridsson började ryta på folk att (typ) rycka upp sig, alla taggade till och Sverige knaprade sig långsamt ikapp. Med betoning på LÅNGSAMT, för det var ju inte så att Norge slutade göra mål bara för att Sverige fick hål på deras försvarsspel. När det var fem minuter kvar så ledde Norge fortfarande med tre bollar, men då spikade Johannesson igen det svenska målet. Och sen vete fan vad som hände, men när det var mindre än en minut kvar så var det 23-23, Sverige fick straff och herregud vilket drama och herregud, vågade inte titta men lillkillen går in och bara SÄTTER DEN. Och sen var det elva sekunder kvar och Norge var i anfall och för Norge räckte det med oavgjort för att gå vidare medan Sverige var tvungna att vinna. Och efter sex sekunder så var det skott på mål och DE SKJUTER UTANFÖR. Eller om det möjligen var räddning, inte fan vet jag där jag for upp ur soffan och vrålade (mellan sammanbitna tänder eftersom min man gått och lagt sig och någon form av hänsyn får man väl ändå försöka visa) eftersom Sverige är i semifinal! Vilket drama! Vilken upphämtning! Nu måste jag gotta mig med lite eftersnack trots att klockan är långt efter läggdags. Men det får det banne mig vara värt. 

2 kommentarer:

  1. Alltså, det är ju en fröjd att läsa allt du skriver. Jag är noll intresserad av handboll men ryser ändå av din beskrivning av matchen.

    Markattan

    SvaraRadera
  2. Jamen, jag med. Kan knappt andas...🤣

    SvaraRadera