Har läst Silvervägen av Stina Jackson. Det här är handlingen:
Sedan tre år tillbringar Lelle de ljusa sommarnätterna med att köra bil. Han kör utmed väg 95 som skär genom landet från Skellefteå i nordvästlig riktning förbi Arvidsjaur, Arjeplog och mynnar vid norska gränsen, den väg som kallas Silvervägen. För tre år sedan försvann hans sjuttonåriga dotter spårlöst och hennes försvinnande gnager sönder Lelle inifrån.
Till den lilla orten Glimmersträsk anländer Meja och hennes mamma. Meja är lika gammal som Lelles dotter var när hon försvann.
Medan höstens mörker närmar sig knyts Lelles och Mejas öden ihop och när ytterligare en ung flicka försvinner blir deras liv för evigt sammantvinnade.
Började läsa den här boken för ett bra tag sen, men i början var den väldigt lätt att lägga ifrån sig för det var sida upp och sida ner med evighetsbilkörande och cigarettbolmande och hela stämningen var grå och solkig och megadeppig. Fortsatte mest för att jag ville få reda på vad som egentligen hänt med Lina. Men efter kanske halva boken så började det bli rätt spännande och slutet sträckläste jag. Välskrivet och realistiskt, men kanske lite väl omständligt och detaljerat emellanåt. Den här boken får tre myggbett av fem möjliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar