September har ju hittills levererat som om det fortfarande vore högsommar. 25 grader varmt, stekande sol och så vidare. Vet inte om jag gillar det, jag tycker september mer ska bjussa på klar luft och lite gulnande löv. Inte tropisk hetta och bad- och grillbilder i sociala medier.
Men trots att det inte har regnat på sådär hundra år så finns det mygg i MILJARDER. Särskilt på kvällstid. Den här veckan har jag varit utomhus mellan ungefär 16.00 och 20.00 varje eftermiddag/kväll, och eftersom det är så DJÄVLA varmt så har man ju inte precis långbyxor, jacka, strumpor och skor på sig. Och jag kan informera för kännedom att varenda kvadratcentimeter av framför allt mina armar och smalben är täckta av myggbett. Som kliar så att jag håller på att bli tokig. I natt fick jag gå upp och smeta på extra kortisonsalva fastän det var det sista jag gjorde innan jag gick och lade mig. Hatar när det kliar, det är det värsta jag vet. Min bästa lösning på myggbett är att riva hål på det, då slutar det klia och börjar istället svida, men svidandet kan jag ta. Och jag har aldrig någonsin varit med om att det har blivit infektion i sönderkliade myggbett (och gudarna ska veta att jag har erfarenhet av sådana eftersom jag verkar vara alla stickande och sugande insekters favoritföda), så det där som alla vuxna sa när man var liten och som säkert vårdguiden 1177 fortfarande säger, att man inte under några som helst omständigheter får klia hål på ett myggbett avfärdar jag som rent trams.
I helgen gjorde jag en äppelkaka. Äppelskalen och kärnhusen blev liggande i vasken eftersom kompostspannen var rätt full och jag tänkte att jag strax skulle gå ut med den, jag skulle bara göra något annat först. Och något annat blev till något tredje och på den vägen var det, så det gick kanske ett par timmar innan jag kom tillbaks till köket och bara "javisst ja, kompostspannen". Och när jag rörde vid äppelskalen i vasken så steg det upp EN MILJON bananflugor, märkbart irriterade över att få sin lunchbuffé flyttad på. Alltså bananflugor, var fan KOMMER dom ifrån egentligen? Det fanns inte en bananfluga i hela huset innan, men ett par timmar med lite fruktsaft i vasken så är det invasion. Och tro inte att de GER SIG AV när man flyttar på de där äppelskalan. Nä, då surrar de hemlöst och ljudlöst omkring och sprider otrevnad. Har dräpt mängder i en cocktail av honung, vinäger och diskmedel, men det verkar ju inte minska populationen i övrigt.
Känns som att apokalypsen står i farstun. När jag pluggade biologi så fick jag lära mig varför det är så vanligt att man använder bananflugor i genetiska experiment: De har relativt stora kromosomer, är billiga, lätta att föröka och så finns det inga etiska dilemman eftersom ingen gillar dom. Så nu vet ni det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar