Har läst boken Bländad av Petra Holst, och jodå. Den var väl okej. Eller rätt så bra, fast inte hundraprocentig för jag tycker inte att karaktären Malena, den iskalla och manipulerande, var speciellt trovärdig. Inte för att inte såna personer FINNS, för det ska ju gudarna veta att de gör, det var väl snarare sättet hon framställdes på som gjorde henne mindre trovärdig. Och sen var väl Liv och Martins tillvaro lite VÄL tillrättalagt puttenuttgullig. Och sen har jag så EXTREMT djävla svårt för folk som, om de har mer än en dotter, måste klumpa ihop dem till "tjejerna". - Maten är klar, säger du till tjejerna? - Jag tror tjejerna hade uppskattat att...- Kom igen nu tjejer, nu är det dags att...och så vidare HELA DJÄVLA TIDEN. Det är väl en sak att kalla sina barn för "barnen" när man ska omnämna dom i grupp, det hade ju varit väldigt omständligt att behöva rapa upp Lisa och Anna och Britta och Olle och Lasse och Bosse varje gång man skulle prata om barnen i Bullerbyn. Men det här att klumpa ihop dom till ett genus stör mig så sjuuuukt mycket (och obs, det är exakt lika störigt när folk pratar om "grabbarna" eller "killarna"). Som att det är det viktigaste i världen.
I övrigt hyfsat välskriven, men som sagt: karaktärerna kändes väl lite sisådär. Så det blir bara två och en halv sociopater av fem möjliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar