Idag är det sista semesterdagen för min man, MEN lyxiga jag har ju en vecka till. För ordningens skull skall tilläggas att min lyxiga man började sin semester en vecka tidigare än jag. Så att ingen tror att jag ohämmat vältrar mig i lättja och låter honom slava ihop till brödfödan och amorteringarna.
Idag har det varit sketavarmt, fast inte så varmt som igår. Igår var det så äckligt varmt att det knappt gick att vara vare sig ute eller inne. Panikkänslorna på det, som det heter nuförtiden. Idag har det varit något svalare, fast ändå något för varmt för min bekvämlighet. Har därför mest legat inomhus och läst deckare och då och då surfat på min SMARTPHONE för att kolla hur det gick för Mikael, som sprang Stockholm Ultramaraton idag, vilket liveuppdaterades efterhand som timmarna gick. Stockholm Ultramaraton = TIO MILS LÖPNING. Och inte bara TIO MILS LÖPNING utan även TIO MILS LÖPNING I STEKANDE SOMMARVÄRME. Extra knäckande är att Mikael springer TIO MIL I STEKANDE SOMMARVÄRME med en kilometertid som jag aldrig ens är i närheten av om jag så bara ska springa 5 km en sval och krispig höstdag. Mina kilometertider imponerar inte på någon, men min kilometertid när temperaturen kryper över 20 grader är nästan jämförbar med att gå i raskt tempo. Om man är pensionär och har rullator och är på väg till Konsum för att handla gårdagens kaffebröd till extrapris. Får trösta mig med att Mikael är ung (typ 28) och jag är gammal (45 år och snart 2 veckor). Don't mention Evy Palm.
Jaha, jag vågar väl knappt säga det här, men mitt djävla knä, som har bråkat och krånglat och gjort ont ända sedan Kristi Himmelsfärd (detta året alltså, inte när Frälsaren uppsteg till sin Faders sida år 33 e Kr, även om det nästan känns som att det har varit så länge) nu känns i det närmaste helt återställt. I morgon ska jag därför börja med ett träningsprogram som heter Zombies, Run!. Det är alltså en app som jag har laddat ner, och där "är" man "Runner 5", som ska hjälpa världen att överleva efter zombieapokalypsen och där man får olika uppdrag som på något fiffigt sätt införlivas i ens träning, hur vet jag inte riktigt. Men jag tror på ett träningsprogram. Mitt problem är att det uppenbarligen går mycket snabbare att träna upp konditionen än löparmusklerna, och så fort jag får upp lite flås så tycker jag det är så fantastiskt att jag PANG bara ökar både distans och frekvens samtidigt, och så kommer det nån djävla skada som ett brev på posten. Så nu har jag bestämt mig för att för första gången följa ett PROGRAM till punkt och pricka. Tycker generellt att program är tråkiga och innehåller alltid en massa "fartlek" och "intervaller" som inte intresserar mig. Fast det är säkert bra, det är mest det att jag inte vill behöva hålla reda på en massa grejer medan jag springer, till exempel hur "fort" jag springer. Därför tänkte jag att en zombietwist kunde pigga upp.
Jag återkommer med en rapport.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar