Detta VM är som förgjort. Ja ja ja, Frankrike var det bättre laget, de är värdiga vinnare, men ändå. Man gråter ju i hjärtat.
Och det värsta är, att nu måste jag ändra inställning helt och hållet. Från att ha hatat Frankrike måste jag börja heja på dem istället. För jag vill definitivt inte se Kroatien som världsmästare. Om inte Polen skräller till i den andra semifinalen och slår Kroatien och går till final. Om de gör det ska jag heja på Polen. Men annars hejar jag på Frankrike i finalen.
Jag stretar på med mina bokhyllor. Det är något som inte låter sig göras i en handvändning, men jag har inte bråttom.
Dock kändes det som någon form av motgång när det visade sig att det saknades pluppar till ett av IVAR:s hyllplan. Eller det heter förmodligen inte pluppar, men det rör sig om de där små metallpinnarna som själva hyllplanet vilar på. Som alltså saknades på ett mycket förtretligt sätt på ett hyllplan.
Det duger inte att stå handfallen, så jag trixade ihop en provisorisk men kanske inte så hållfast lösning bestående av tre träpluggar (som var i minsta laget) och en skruv (som inte heller var helt optimal när det kom till passform) så att bygget av hyllan åtminstone kunde fullbordas. Sedan sköt jag problemet till framtiden, för jag tänkte inte åka 14 mil tur och retur bara för att införskaffa fyra pluppar till en kostnad av kanske femtio öre styck.
Och så idag. Så kom Stefan till jobbet och hade varit på IKEA igår. Och fixat fyra pluppar till mig, bara sådär. Eller jag hade ju i och för sig gnällt om detta i fikarummet för ett tag sedan, men ändå.
Så här måste det kännas att vara med i reklamen för Triss.
Ja, vad ska man säga? Jag tycker det var bra gjort ändå, även om det svajade lite ibland. Men med tanke på hur det har sett ut så är man ju själaglad att de är med. Det är förstås alltid kul att se snygg handboll, men riktigt roligt är det ju inte om inte Sverige är med. Så man får våndas och pinas. Och glädjas.
Ja, nu återstår att se hur Danmark står sig mot övriga lag. För nu kan jag tänka mig att återlämna Skåne dit, åtminstone tills på söndag eller så. Heja Danmark.
Jag tittar inte på programmet Let’s Dance, men det räcker ju med att kasta ett öga på kvällstidningarna för att inse att det verkar vara helt livsfarligt. Unga människor får hjärnblödning och hjärtattacker till både höger och vänster och vad som än händer i programmet verkar generera domedagsrubriker där orden skandal och fusk får Icas köttfärs att framstå som rena lekstugan.
Det är det jag alltid har sagt, det är något osunt med att dansa. Jag är mer en sån som står i baren, och det har nästan aldrig hänt att jag har blivit så berusad att jag tyckt att det vore en bra idé att skaka loss på dansgolvet istället för att ta ett glas till. Jag inser nu att det jag trott var en direkt motvilja att inleda något som skulle kunna klassificeras som en parningslek med aspackade grottmänniskor helt enkelt är en ren och skär överlevnadsinstinkt. Jag visste väl det. Jag har alltid rätt.
Åh vad synd om Norge, det som var så himla nära. De ledde ju i princip hela andra halvlek och kunde gott ha fått vinna, tycker jag. Det hade varit roligt att ha både Norge och Danmark i semifinal, men det blir aldrig som man tänkt sig.
Ett är i alla fall säkert, i handboll har man aldrig långtråkigt.
Sen kan man ju inte låta bli att fråga sig vad sportjournalister får näring till sina frågor ifrån. VM-debutanten Patrik Fahlgren fick svara på frågan Hur är det att spela VM? idag och man undrar ju exakt vad man förväntar sig för svar på en sådan fråga?
Det hade varit lite roligt om Fahlgren hade svarat något i stil med Ska jag vara ärlig är det för jävla tråkigt. Men det lär väl aldrig hända.
Nu blir det uppesittarkväll med Norge på nyhetskanalen.se. Och jag som skulle gå och lägga mig tidigt. Tur VM snart är slut, för så här kan man ju inte ha det.
Ja, vad säger man? Där satt man i första halvlek och tyckte att det här gick ju bra och kände sig nästan lite säker på vinst. Men herregud vilken dramatik. Så är det i handboll, det går inte att slappna av många sekunder i taget. Nu var det ju till och med så att Ola förlorade sitt pokeransikte och gormade om jävla pissavslut. Och vad är det med de svenska straffarna? Man gråter ju. Tur de fick ihop det på slutet ändå, trots det där märkliga röda kortet på Doder.
Men första halvlek var ju förnämlig. Så förnämlig att jag vågade mig på att zappa över till TV4 Sport lite då och då, där Danmark slog Tyskland på ett mycket föredömligt sätt. Jag vet inte vad det är som gör att jag blir extra nöjd när Tyskland får stryk. Jag tror det beror på Heiner Brand. Han ser ju fullkomligt livsfarlig ut.
Jag var tvungen att svika de blågula lite för att följa matchens slutminuter på dansk tv. TV4 Sport klippte ju sändningen direkt efter slutsignalen, men i Danmark drog man sig inte för att visa tjurande tyskar som hängde med huvudena. För nu går Danmark till semifinal, och kanske Norge med, beroende på hur det går mot Polen. Jag håller tummarna, heja Norge och jag vill leva, jag vill dö i Norden.
