Some cursed, some prayed, some prayed then cursed

I fredags susade jag iväg till Hornbach för att köpa den där elkabeln märkt EQLQ3G1.5 eftersom Hornbach tydligen var enda stället i hela Ankeborg som saluförde denna produkt. Hornbach ligger oroväckande nära Ankeborgs relativt nybyggda shoppingcentrum, en sån där mardröm som i amerikanska filmer omnämns som THE MALL, där jag hittills aldrig satt min fot, och om allt går som jag vill så kan jag också leva resten av mina dagar utan den erfarenheten. Tycker det är så extremt deppigt att folk kan tycka att det är ett nöje att åka till såna ställen, men vi är ju alla olika. För mig är det illa nog att befinna mig i närheten för det är så meckigt att köra i det området, rena betongspaghettin med tusen rondeller och filer och grejer och alltid en massa trafik på väg till och från THE MALL. Lyckades i alla fall manöverera mig själv in på Hornbachs parkering, stövlade in genom portarna, hittade elavdelningen på nolltid och halleluja, prisa Herren, där fanns ett fack märkt EQLQ3G1,5 och här höll det på att gå rent åt helvete. Plockade åt mig en förpackning, det var 10 meter kabel och min första impuls var nu att älga mot kassan och betala och åka vidare, för så kul tycker ju inte jag att det är att handla elkabel att jag vill dra ut på det i onödan. Men min man hade sms:at att jag skulle köpa "minst 10 meter". Lika bra att ta två när man ändå är här, tänkte jag och fiskade upp en till ur samma fack. Kastade en förströdd blick på etiketten, vilket man kanske borde ha gjort tidigare men jag hade fram till dess förlitat mig till 100 % på att märkningen på facket överensstämde med märkningen på innehållet, vilket visade sig vara 100 % fel för på den ena stod det 4G1,5 istället för 3G1,5 och på den andra stod det EXLQ istället för EQLQ. Började rafsa runt i det där facket märkt EQLQ3G1,5 som uppenbarligen inte gick att lita på, och det visade sig att det mesta var något helt annat. Hade jag kommit hem med två felmärkta rullar kabel och varit tvungen att åka tillbaks och byta dom så hade jag fått ett utbrott i samma magnitud som Eyjafjallajökul. 

Hittade till slut två rullar med rätt märkning och vid det laget var jag så trött på alla ytterst snarlika beteckningar att jag hade lust att ringa Elsäkerhetsverket, stadsministern och Gud Fader själv i nämnd ordning och undra varför i helvete de envisades med att ha så korkad nomenklatur (ringde såklart ingen av dessa men beklagade mig högljutt för min man när jag kom hem, men han satt inne med en förklaring som jag glömde i samma sekund som jag hörde den men för en elektriker går det tydligen att utläsa en viss logik i dessa bokstavs- och sifferkombinationer).

Åkte vidare till distriktsveterinären för att köpa Remus specialfoder, sedan inom affären för att handla och hämta paket, sedan hem och ut på promenad, träna pilates, koka gulaschsoppa, grädda pannkakor och sedan var det äntligen dags för semifinal i handboll. Som gick rent åt HELVETE och så var det inte mer med det. Första matchen, den mellan Danmark och Norge, var ju väldigt spännande eftersom Norge först låg under, sedan kom ikapp och så blev det förlängning och Norge vann. Sveriges match mot Frankrike var tyvärr inte ens i närheten av att vara spännande, det var så uppenbart att Frankrike var det bättre laget och att Sverige inte hade mycket att sätta emot.

När jag sen skulle gå och borsta tänderna så funkade inte lampan i badrummet, en lysrörsarmatur från artonhundrafrösihjäl och såklart hade vi inget lysrör i reserv. Fick ställa in vår jättestora nödficklampa på golvet, vilket gjorde att allt ljus kom underifrån och det såg ut som scener ur en skräckfilm. Typiskt också när jag precis varit på Hornbach. 

På lördagen gick jag en långpromenad med hundarna. Mötte inte en enda människa, men däremot tre otroligt söta vinterraggiga ponnyer som gick i en hage och var otroligt sociala, gnäggade och kom fram till staketet och ville vänslas lite. Tyvärr var det en massa björnbärsrevor emellan så det blev inget med den saken. Traskade vidare och var otroligt nöjd med att tån - peppar peppar - gjorde lite mindre ont, men den beter sig också väldigt oberäkneligt så det är svårt att förhålla sig till vad som är hönan och ägget. Vissa dagar gör det ont redan från första steget när jag klivit ur sängen men blir bättre när jag har gått omkring ett tag och liksom ledat till mig, andra dagar känns det nästan ingenting på morgonen men blir värre ju mer jag går. Och ibland är det liksom bara jämna plågor från arla till särla, så det är rätt svårt att ringa in en  orsak eller utlösande faktor. 

Kom hem efter tre timmars härlig promenad. Städade hos hönsen och sen åt vi lunch och min man gick till affären och köpte lite lördagsgodis åt oss. Hehe. Låg i soffan och åt Polly och tittade på Trevlig Julhelg på SVT och lite annat smått och gott. 

Lagade mat, gjorde lax i ugn med en sås som var to die for. Så här: Fräs finhackad lök och palsternacka i smör, häll på lika delar vitt vin och vatten, låt puttra i evigheters evighet, stavmixa den slät, ha i ett par stora skedar créme fraiche och en skvätt grädde, smaka av med salt, citron, svartpeppar och basilika. Mums vad gott det blev om jag får säga det själv och det får jag ju. Sen kollade vi klart på Harry Potter och hemligheternas kammare eftersom vår onsdagsfilmkväll blev inställd pga handboll och sen var det väl läggdags. 

På söndagen gick jag min vanliga söndagsrunda som jag inte kunnat gå på några veckor nu pga snö och is. Men nu var det plötsligt åtta plusgrader, hurra! Njöt av min runda och av att min tå fortfarande höll en låg profil. Kom hem och plussade ihop veckans promenaddistanser, nu har jag bara 35 kilometer kvar innan jag är framme i Mordor. Det ska jag väl fixa i veckan som kommer tänker jag. 

Slappade i soffan, läste och hade vinterstudion på i bakgrunden. Sen var det dags för världscuphoppningar från London, men hann bara titta litegrann innan det var dags för bronsmatchen mellan Sverige och Danmark. Som Sverige förlorade med uddamålet, så snöpligt för då kan man lika gärna ha vunnit. Det var inte som i semifinalen mot Frankrike där de var chanslösa. Kollade sedan på finalen mellan Frankrike och Norge och här såg man också att det faktiskt var en högre nivå framför allt i anfallsspelet. Det var absolut de två bästa lagen som möttes och Frankrike vann rättvist, Norge hade för många tekniska fel. Sms:ade med en norsk kollega och sen var det läggdags. Under tiden som jag  hade kämpat i tv-soffan hade min man varit i stan, köpt en ny badrumsarmatur med LED istället för lysrör samt installerat den. Det visade sig att lysrörsarmaturen från artonhundrafrösihjäl nog spred en tiondel av det ljuset som LED-belysningen kunde åstadkomma, för djeflar vilken skillnad det blev. Är dock inte säker på att det är till ens fördel att beskåda sitt vinterbleka och -trötta fejs i en belysning motsvarande den i en operationssal i arla morgonstund, men nu blev det så här. 

Sov som en kratta i natt, hade dock inget med LED-belysningen att göra utan tror jag hann mikro-somna-till men vaknade när min man gick och lade sig och sen var det långt till nästa avgång av sömntåget och hur jag än vände och vred på mig så låg jag inte bra. Att ha hundar i sängen är 90 % mysigt och 10 % bökigt och trångt, men nu kändes de där tio procenten väldigt dominanta, hur jag än försökte sträcka ut mig så låg där en hund i vägen kändes det som. Flydde in i mitt svala Flickrum™ och njöt av att i alla fall kunna ligga hur jag ville, men någon djupsömn fick jag ändå inte till och när mobillarmet ringde så hade jag redan varit vaken i vad som kändes som en evighet. 

Aja, det är bara att kriga sig igenom den här dagen också.  Nu närmar sig julledigheten med stormsteg. Ska bara jobba måndag, tisdag, onsdag den här veckan och sen ska jag vara ledig ända till den 8 januari. G-Ö-T-T.  Känns också lite som att alla har kommit in i sent december-mode och börjar tycka om det mesta att Men ska vi inte ta det i januari istället? och det är ju faktiskt rätt så vilsamt. 

Åh nej, Sverige-Danmark 27-28

ÅH GUD MINA NERVER. Matchen började uselt från svensk sida, ett tag låg de under med fem mål, tre i halvtid. Men sen i andra halvlek stämde plötsligt försvarsspelat och Sverige knaprade sig ikapp och ledde ett tag, men aldrig mer än med ett och det är ju detsamma som i princip ingenting i handboll. Sen blev det sekunddrama där det med lite tur skulle kunna ha blivit oavgjort och förlängning, men nu var turen på andra sidan Öresund och Danmark vann med uddamålet. Så surt, men tycker ändå att Sverige kan gå ur det här mästerskapet med huvudet högt. Frankrike, Norge och Danmark är ändå toppnationerna since forever, och att komma så nära som två mål från en medalj i det sällskapet är inte illa. Nu ska jag ladda om inför finalen, tror och hejar på Norge. 

Åh nej, Sverige-Frankrike 28-37

Nähä, det blev tyvärr ingen VM-final för Sverige som inledde första halvlek uselt med massa tekniska fel, svajigt försvar och inget vidare skytte heller medan fransyskorna spelade extremt bra på alla positioner och hade en målvakt som tog exakt allt. Efter en kvart ledde de med tio mål och Sverige fick inte till det och det var så att man inte trodde det var samma lag som piskade skiten ur Tyskland i förrgår. Andra halvlek spelade Sverige lite bättre, men så fort de började närma sig så hände det något, en straffräddning, en utvisning, en felpass och så drog Frankrike ifrån igen. Hoppades ändå in i det sista, för i den andra semifinalen tidigare ikväll ledde Danmark hela matchen och med rätt många mål, men Norge knaprade sig ikapp och förbi och vann med uddamål efter förlängning och bevisade ännu en gång att i handboll är det inte över förrän det är över. Men Frankrike var helt enkelt för bra för Sverige idag och så var det med den saken. Nu blir det bronsmatch mot Danmark och så hoppas jag på guld för Norge. 

Electric eye

I förrgår bad min man mig att köpa 10 meter elkabel och sms:ade nån beteckning som var i stil med EQLQ3G1,5. Det är säkert logiskt för någon som begriper det, men för mig lät det ungefär som beteckningen som fanns för dammsugarpåsar (eller kanske finns, men har cyklondammsugare nu så detta elände är ett minne blott) så att man aldrig skulle kunna bara "javisst ja, dammsugarpåsar också" och plocka åt sig en förpackning. Efter jobbet igår svepte jag inom Byggmax som ligger på samma gata som mitt jobb, men där var EQLQG1,5 slut fastän det stod i lagersaldot att det skulle finnas en rulle. Men hyllan gapade tom, så det var bara att susa vidare till Biltema. Där fanns som vanligt en miljon olika varianter av bokstavs- och sifferkombinationer, men ingen EQLQ3G1,5 så jag vidare till Jula med samma nedslående resultat. Sen tog min fantasi slut när det gäller att hitta butiker som säljer elinstallation och är det något jag HATAR så är det att behöva flänga runt mellan olika affärer utan att få tag på det jag ska, så jag åkte hem med humöret vid fotknölarna. Den där djävla EQvaddennuhette finns ju ingenstans! muttrade jag surt till min man och redovisade vilka ställen jag varit på, och han bara Men varför åkte du inte till Hornbach? i en ton som att det vet väl varenda människa att det är dit man ska om man ska köpa elkabel, och jag motfrågade ännu surare varför han inte sagt att det fanns där då, och det påstod han att han hade gjort, men jag bara Varför skulle jag då åka till en massa andra ställen och leta om jag hela tiden visste att det jag skulle ha fanns på Hornbach? Va? för alla som känner mig vet ju att jag hellre skär upp pulsådrorna med mitt Mastercard än att gå omkring i affärer för nöjes skull. 

Blev så trött av mitt okynnesspringande i affärer att jag totalt glömde att jag skulle svänga inom distriktsveterinären på hemvägen och köpa Remus' specialfoder och blev på ännu sämre humör pga det eftersom det betyder att jag måste göra det idag istället.

Blev något mer uppåt när jag gick ut till hönsen och upptäckte att Änglamarken och Himlajorden, de två hönorna som är framruvade från Coops ekologiska ägg, hade börjat värpa igen. De tog en liten paus nu när det var som kallast och de andra hönsen är antingen i olika stadier av ruggning och värper inte pga det, eller så tycker de väl att det generellt är för mörkt och kallt och värper inte pga det. Jag är med i några hönsgrupper på Facebook och där upphör jag aldrig att förundras över folk som håller på och hetsar med värpfoder och extrabelysning för att hönsen ska värpa även på vintern istället för att låta allting vara som det är och de får sin paus när de behöver. Man har väl ändå hobbyhöns för att man vill att de INTE ska ha det som i stora hönsfabriker där man ska maxa äggproduktionen under en kort tid och sedan slaktas de? Men uppenbarligen tänker inte alla så. 

Änglamarken och Himlajorden är i alla fall extremt produktiva, det kanske ändå blir så när man stammar ur något slags värphybrider som de ju gör. De är de enda i flocken som lägger vita ägg. Därefter kommer Elizabeth som är en Bielefelder. Hon värper med i stort sett året om när hon inte ruggar (vilket hon gör nu). Hennes ägg är väldigt mörkt bruna, så det vet man direkt när hon är igång. Blommehönsen, australorpen Kim Wall och blandrasen Ulrika som alla lägger ganska identiska ljusbruna ägg, levererar bra i alla fall under den ljusare årstiden. Sämst är smålandshönan Astrid och Silverudds blå-hönan Eleonora. De är ju ändå såkallade kulturhöns som tagits fram för att vara lite mer produktiva jämfört med de gamla lantraserna, men de lever inte riktigt upp till sitt rykte måste jag säga. Eleonora har fan inte lagt ett ägg sen jag vet inte när, hon är den enda som lägger gröna ägg så hon är lätt att hålla koll på. Och Astrids ägg, som har en lite speciell form så de är också lätta att särskilja från övriga, är trots fri tillgång på snäckskal av någon anledning så tunnskaliga att de oftast går sönder i redet. Vi får ju ändå ägg så det både räcker och blir över, så det är ingen katastrof. Enda som är tråkigt nu är att hela Skåne är klassat som högriskområde för fågelinfluensa så hönsen får inte längre gå ut i trädgården. De har ju såklart sin stora hönsgård att vara i så det går ingen nöd på dom så, men myset med att ha dom sprättande under äppelträdet och runt hallonbuskarna är för tillfället inställt. 

Aja. Idag är det i alla fall fredag! Har satt upp ett hyfsat ambitiöst schema efter jobbet som inkluderar  besök på Hornbach, distriktsveterinären och vanliga mataffären. Sen ska jag hem, promenera med hundarna, träna pilates, koka soppa och steka pannkakor innan det slutligen är dags att sjunka ner i tv-soffan och kolla på semifinalerna i handboll. Vi får väl se om schemat håller hela vägen, hehe. 

Till stallet istället, v 50 2023, pt 2

Igår var det Working Equitation. WE som det kallas består av tre moment: dressyr, teknik och speed, men när det ska provas på så är det oftast teknikmomentet som avses. Då ska man till exempel runda tunnor,  plocka upp saker, rida slalom, öppna och stänga grindar och så vidare. Till häst dårå, hehe. Jag tycker inte det är jättekul, dels för att det kräver att man har en häst som är relativt lyhörd och smidig, och dels för att det är rätt så mycket väntan medan det ska förklaras vad man ska göra och medan andra håller på. För att få Köttbullen lyhörd och smidig krävs det betydligt mer framridning och lösgörande arbete än vad vi hann med igår och resultatet blev ju därefter. Dessutom var en övning att man skulle rygga ut mellan två bommar och Köttbullen kan inte rygga om så hennes liv hänger på det. Eller såklart KAN hon rygga, det går ju till exempel att backa henne från marken, men uppsuttet är det lögn, det är som att hon inte förstår själva hjälpgivningen, och så blir hon frustrerad och står bara och snurrar och försöker komma undan och det lossnar liksom inte för henne trots hjälp från marken och supermycket beröm så fort hon gör en ansats till att gå bakåt. Men det är som att polletten aldrig riktigt ramlar ner, fast å andra sidan så tränar man ju inte ryggning på det sättet längre så det kanske inte är så konstigt. Ridlärare V och jag bestämde att målet för 2024 skulle vara att lära Köttbullen rygga, så nu har vi något konkret att jobba med nästa termin. 

Jahapp, det var sista ridningen för i år. Kändes som alltid konstigt att säga "vi ses nästa år" även om 2024 nu bara ligger några veckor bort. 

It is going to take your breath away

Igår ringde jag vårdcentralen för att förnya mitt recept på knark, a k a receptbelagda värktabletter men det låter ju lite roligare med knark. Eller det låter väl i och för sig inte ALLS roligt med knark givet allt elände det för med sig, det roliga är att jag som är så djävla präktig och ordentlig sitter inne med något narkotikaklassat och rent teoretiskt skulle kunna sälja det på gatan till någon abstinent junkie (kanske). Däraf att man inte får förnya receptet på 1177.se utan måste ringa vårdcentralen för att be dom göra det, för att dom ska ha lite koll antar jag. 

När jag framfört mitt lilla ovan beskrivna ärende så passade jag även på att gnälla över min DJÄVLA tå. Är så trött på den och att hela tiden behöva förhålla mig till någon variant av smärta vid varje steg och om man som jag går någonstans mellan 10 000 och 20 000 steg per dag så blir det ett antal smärtimpulser att processa. Även om det oftast inte gör så ont att jag haltar fram så är det ändå någonting som spänner mellan lätt irriterande till väldigt, väldigt tröttsamt. 

Drog mig till minnes att jag ju blev botad av kortisonsprutor i foten förr i världen och även om det var oskönt så är det kanske det som krävs? Nu minns jag det i och för sig som att det på den tiden (2011, tack bloggen för påminnelse) mer kändes som att jag hade en vass sten i skon, det gjorde liksom ont under själva trampdynan, och nu är smärtan väldigt distinkt lokaliserad till andra tåns grundled. Panikgooglade "gikt" för ett tag sen, för tänk om jag drabbats av nån sån nästintill skamlig himla medeltidssjukdom? Men gikt, läste jag mig till, sitter oftast i stortån och övriga symptom stämde inte heller riktigt, så där kunde jag andas ut. Min kiropraktor var ju inne på att jag hade Mortons sjukdom, det tycker jag nästan låter som ett begåvningshandikapp (fast det är det alltså inte utan handlar om att nerver i framfoten kommer i kläm), men jag har googlat det också och tycker inte att det stämmer riktigt på mina symptom (däremot stämde det klockrent på de problem jag hade 2011 som botades med kortisonsprutor).  

Passade i alla fall på att diskutera frågan när jag ändå hade en sjukvårdskunnig på tråden även om det känns superlöjligt att prata om en tå, men det är så himla störigt. Hon jag pratade med tyckte att det lät som att jag hade någon form av inflammation och tyckte jag skulle testa Naproxen i 10 dagar och blev det inte bättre så skulle jag återkomma. Hade du fått en tid hos en läkare hade du ändå fått börja där, sa hon och det lät ju helt rimligt och gött att lite kunna kringgå ett system och inte belasta sjukvården i onödan. Fick ju Naproxen på recept i samband med att mina knän var så himla svullna i början av min artroskarriär och då tog det knappt en vecka för knän som var i storleksordningen handbollar att återta sin normala form, så jag hoppas att det kan bli samma effekt även om det bara är en ynklig liten tåled. Återigen, det känns så löjligt men liten tuva stjälper ofta stort lass, osv. Nu hade den varianten av Naproxen precis blivit receptfri så det var bara att beställa, eller ja, man kan ju också besöka ett fysiskt apotek men det är väl lite att be om att få en ovälkommen virusdusch i dessa tider, så det avstår jag gärna om jag inte är absolut tvungen. Näthandel is the shit alltså. Satt i godan ro och klickade hem lite av varje till det egna husapoteket, bland annat mer Voltaren gel eftersom den tuben vi haft hemma i flera år börjar ta slut. Fick då ett rätt barskt meddelande att Voltaren, eller diklofenak som den aktiva substansen är, var skadligt för miljön och det var också svårt för reningsverken att rena avloppsvatten med diklofenak i, så man borde verkligen överväga om man inte skulle ta något annat alternativ istället, till exempel tigerbalsam eller ormsalva. Jag skulle vilja påstå att jag har provat allt vad marknaden har att erbjuda i form av liniment, inklusive sådana som är avsedda för hästar och kor, och de allra flesta luktar så att jag får ont i huvudet (också) plus att de inte hjälper annat än att det är lite gött när det värmer eller kyler. Så FÖRLÅT miljön, men jag måste nog ha mitt diklofenak i alla fall. Däremot kan man ju absolut tänka på hur man applicerar det, i vanliga fall trycker jag ut en klick och gnider in med fingrarna och sedan tvättar jag händerna, men igår testade jag att använda lite hushållspapper som jag sedan slängde i sopornas brännbara fraktion. Då blir det väl i alla fall lite mindre diklofenak som når reningsverket tänker jag även om jag också tänker att den lilla mängd som återstår på mina händer när jag masserat in min lilla klick Voltaren på min tå borde vara försumbar, men många bäcker små och alla får väl dra sitt strå till stacken. 

Blev lite uppåt av att ha pratat med den sjukvårdskunniga och framför allt av känslan av att ändå ha en PLAN. Finns ju inget deppigare än att känna att man inte kan göra något åt sin situation, men samtidigt vill man ju inte vara en sån som springer till läkare för minsta lilla så för mig är det en rätt stor tröskel som jag ska över innan jag lyfter luren och kontaktar sjukvården. Men nu är i alla fall bollen i rullning eller vad man ska säga. 

Igår hade vi den traditionsenliga labbglöggen på jobbet och den är man ju lite tvungen att förlägga till en tid då folk normalt dricker eftermiddagskaffe, dvs passar egentligen inte mig. Fick sen fara hem som ett jehu för min man behövde bilen. Tog en runda med hundarna, körde ett pass tabata och sedan var det dags att bänka sig framför handbollen, först Sveriges match och sedan matchen mellan Danmark och Montenegro där jag i smyg hejade på Montenegro för de självgoda danskarna kan behöva en näsbränna, men då får man inte göra så många tekniska fel som Montenegro gjorde även om de hämtade upp ett rätt stort underläge och hade kunnat vinna med lite tur. Men nu blev det inte så, utan till semifinalerna är det Frankrike mot Sverige och Norge mot Danmark. Det kommer att bli två riktiga rysare.  

Sen var det läggdags med råge. Matcherna som börjar 20.30 slutar kanske runt 22 och det är lite i senaste laget, så det är väl tur att VM är slut på söndag så att jag kan återta mina sovrutiner. Å andra sidan så börjar EM för herrarna i januari så då lär det bli samma visa igen, givet att det går bra för Sverige såklart. VM sänds på kanal 6 och Viaplay och jag har kollat på kanal 6 och irriterat mig dels på reklamen, speciellt nu för nu går det en reklam för laxermedel "för hela familjen" som ska upprepas till förbannelse, och dels på att man missar en del snack och analyser till förmån för imbecillt snack om trög mage, och så har jag tänkt: men har vi inte Viaplay i vårt programutbud? och bläddrat runt bland kanalerna och då finns det någon Viaplay Sport men där visas det alltid ishockey känns det som. Igår fick jag dock en aha-upplevelse och kom på att man kanske måste trycka igång Viaplay-appen på tv:n, och då helt plötsligt uppenbarades det en handbollsstudio istället för flashiga bilder på Dulcosoft eller vad fan det där laxermedlet nu heter där det liksom ska illustreras hur något tränger in och mjukar upp "där det behövs". Kände mig som ett djävla GENI och hoppas nu innerligt att herrarnas EM också ska sändas av kanal 6/Viaplay så att jag har möjlighet att se ALLT utan reklam. 

Idag är det jobb, sen handla och städa och så till stallet. Vi ska rida WE, Working Equitation, och jag är väl inte superpepp på det, men det var ju alla andra så då får man helt enkelt bara gilla läget och man ångrar ju aldrig ett ridpass. Sen är terminen slut, ska bli skönt att ha ett par veckors "ledigt" för helt ärligt är man ju inte jättesugen på att ge sig iväg till stallet om kvällarna i mörker och kyla, även om det är kul när man väl är där. Sen är det snart helg! Har inget planerat förutom handbollen på söndagen (och såklart morgondagens semifinaler), det blir ju i sämsta fall bronsmatch men hoppas såklart på Sverige i final. Kanske att vi får ha filmkväll på lördag, för vår onsdagsfilmkväll igår blev ju inställd pga handbollen. Hårda tider. 

HURRA, Sverige-Tyskland 27-20 och SEMIFINAL!!!

Men alltså VILKEN MATCH! Började så enormt stabilt där Sverige med Bundsen i mål höll nollan i ofattbara FJORTON MINUTER!? Har aldrig varit med om något liknande på den här nivån vad jag kan minnas, och då har jag sett sjukt mycket handboll de senaste 30 åren eller så. Det var nästan (men bara nästan) så man tyckte synd om tyskorna som inte fick någonting att fungera och det svenska försvaret stod som en massiv mur. I halvtid ledde Sverige med TIO mål, men handboll är handboll och jag har minsann sett Sverige leda med tio över Polen och ändå förlora (den matchen har satt djupa ärr i min själ). I andra halvlek ryckte Tyskland upp sig samtidigt som Sverige gjorde onödigt många tekniska fel och den jättestora ledningen krympte till fyra ett tag, men sen kom tre snabba svenska mål samtidigt som Tyskland inte fick till sina anfall och sen var det som att luften gick ur tyskorna för gott (eller åtminstone för resten av matchen) och Sverige kunde vinna ganska komfortabelt till slut. Inte en enda utvisning på hela matchen, tror knappt jag har sett det heller? Nu väntar semifinal mot Frankrike på fredag och det var väl en himla tur att jag inte ska gå på julfest dårå. Hehe.