I can feel my heart begin to pound

Arbetsveckan inleddes starkt med att en server låg nere och när man inte kommer åt vare sig affärssystem eller några dokument så blir mängden arbetsuppgifter att ta sig an rätt så begränsad. Fick i alla fall rensat i min mail, vilket var välbehövligt. Fick också tagit det där Jobbiga Samtalet™ med personerna som tycker att "vad vi än gör så är det fel" där jag lite satte ner foten och sa att självklart ska man inte acceptera att folk är otrevliga, men ni måste också reflektera lite över vad som faktiskt sägs och hur ni tolkar det, för det har faktiskt inte förekommit någon kritik så kan ni please sluta med att vi-och-dom:andet bara beror på alla andra. Fast lite inlindat dårå. Togs väl förhoppningsvis emot hyftat bra, sen kunde vi i alla fall rätt så sömlöst glida över till att diskutera deltagarna i Love is blind Sverige och alla deras tillkortakommanden, vilket nog tog längre tid än själva Det Jobbiga Samtalet™. Var kanske lite overkill att ha gått och ältat och lite våndats över det hela helgen, men samtidigt så hade det kanske inte fallit lika väl ut om jag tagit diskussionen på uppstuds så att säga. Vi får väl se, som med allting annat. 

Jobbade, åkte hem, gick ut i skogen. Knät kändes bättre, halleluja och tack Voltaren och Back on Track. Tog av mig skorna och gick barfota, njöt fast det var avsevärt kallare på marken än i luften så det var kanske mer en principfråga än ett faktiskt njutande. Sen fick jag krångla på mig skorna igen när jag kom ut ur skogen eftersom det fortfarande ligger drösvis med vasst grus på vägar och trottoarer. Kom hem, slängde i mig kvällsmaten och sen var det dags att åka till stallet för vi skulle ha ett litet möte i  vårt arbetsutskott innan ridningen. Kom hem och möttes av Förkyld Man™ med ont i halsen och "nästan feber". Han åker ju buss till och från jobbet och är betydligt mer exponerad för kreti och pletis virusattacker, men jag har själv haft en liten känning i halsen några dagar som jag hoppas bara försvinner obemärkt. För säkerhets skull gick jag och lade mig i mitt Flickrum™, inte bara för att förhoppningsvis undgå att bli smittad utan också för att Förkyld Man™ har en tendens att generera snarkningar vars ljudnivåer kanske inte direkt gränsar till skadliga, men som sannolikt hade inverkat på min nattsömn. Lika bra att mota Olle i grind.

Såg ett avsnitt av LIB Sverige innan jag somnade, och alltså herregud. Jag fattar ju att om X säger till Y att hen är dens nummer ett och samma sak till Z så är det väl mest sannolikt något som har klippts ihop så att det ska verka som att det sker med typ tio minuters mellanrum, men ändå. HERREGUD. Men ja, det är ju  såkallat bra tv. 

Idag vankas jobb, intervaller, pilates och ridning i snudd på ett svep så det är väl lika bra att kickstarta dagen.