Sitter hemma och jobbar och har det rätt så gemytligt just för stunden. Diskmaskinen brummar, brasan sprakar i kaminen, inga möten är inbokade utan jag ska ägna hela dagen åt rapportskrivning, förhoppningsvis också utan att bli avbruten. Mmm...mitt bästa.
Ibland tittar jag i bloggarkivet och ser hur livet såg ut för ett år sen, fem år sen, tio år sen. Rätt kul. För ett år sen mådde jag inte alls bra. Det har jag nästan glömt bort. Det är kanske tur det. Undrar vad det blev av Narcissus? Ryktet, dvs en kollega som haft lite kontakt med honom, säger att han skulle börja plugga till elevassistent. Det visste jag inte ens att man behövde någon utbildning till? Tänker också: stackars barn, och stackars lärare som istället för avlastning får en vuxenbebis med särskilda behov att ta hänsyn till. Men det är ju tack och lov inte mitt problem längre. Hoppas Narcissus får ett skitliv, det är han värd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar