måndag 2 mars 2020

Till stallet istället, v9 2020, pt2

I fredags trodde jag länge-länge att jag skulle bli helt ensam på drop in-ridningen, och visst skulle det vara lyxigt med 60 minuters privatlektion för 250 spänn men jag känner samtidigt att jag och Köttbullen inte är riktigt där än. Plus att hon hade nog dött om hon skulle vara ensam i ridhuset, hon är en sån som gnäggar mycket och ofta när hon tror att hon håller på att bli övergiven (typ om någon går ut från ridhuset, spelar liksom ingen roll om det står hundra andra kvar). Men i sista sekunden dök den här mamma-dotter-konstellationen som brukar komma varannan vecka upp, så då fick jag sällskap.
Jäklar vad det händer grejer med Köttbullen nu! Från att ha stretat emot som en giraff med huvudet placerat som en stjärnkikare och knappt kunnat gå på en volt för någon månad sedan till att plötsligt kunna gå på tygel riktigt hyfsat i skritt och även litegrann i trav. Och även om det var långt ifrån raka spår så var det ändå betydligt bättre, kunde till och med vända snett igenom utan att det såg ut som att det var ett fyllo som red. Nu ska det genast tilläggas att det här inte är min förtjänst för instruktörerna rider henne också, men det är så kul att märka när det så att säga börjar ge frukt. Nästan så att jag är lite sugen på att be att få rida henne på måndagarna också, men...Pojken är ju Pojken och honom släpper jag inte i första taget.
Sen orkar Köttbullen inte arbeta en hel lektion heller, och när hon blir trött så blir hon - till skillnad från Pojken som mest bara blir seg - envis och tjurskallig, biter sig fast i bettet och...vill inte mer. Haha. Fast Pojken har ju också varit envis och dum, som till exempel när han inte har velat vända och inte velat gå på volt i sitt svaga varv utan bara vikit halsen, skjutit ut bogen och sprungit rakt fram.

I alla fall. Jag red med i övningen, som var varianter på vänd snett igenom på lång och kort bana. Det gick riktigt bra. Jag galopperade henne inte, för jag tror fortfarande på att stärka henne i skritt och trav först innan hon orkar bära sig i galopp. Men kanske ska jag testa åtminstone galoppfattning nästa vecka. Den som lever får se.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar