Både jag och min man är sjukt ointresserade av heminredning. Vi flyttar in, vi bryr oss inte om tapeterna inte är världens snyggaste för det ska ändå stå bokhyllor framför de flesta, tänker vi. Tror inte en enda möbel i vårt hem matchar någonting, det är ett saligt hopplock av loppis och ärvt och fått och sånt där. Sånt ser alltid supercharmigt ut i Sköna Hem, mindre supercharmigt i verkligheten, men skit samma.
De senaste veckorna är det dock en grej som har gnagt mig. I hallen har vi nämligen följande möbler: en stor byrå, ett litet bord, en stol och en gammal pianobänk. Den stora byrån är okej, den sväljer en massa vantar och mössor och långkalsonger och sånt. Men resten! Stolen kan ingen människa sitta på, för där hänger alltid en massa kläder (såna som är för rena för att läggas i tvätten men ändå använda så man vill inte lägga tillbaks dom i garderoben). Och om man mot förmodan skulle rensa undan där så kan man ändå inte sitta vid bordet, för det används bara som avlastningsyta för allting som är på väg ut eller in i vårt hem. Pianobänken likaså. Där står i skrivande stund min cykelväska, min cykelhjälm och min hundkurs-väska. Plus en hög med kläder som min man tydligen inte tyckte hörde hemma på Kläd-Stolen. Orkar ej räkna upp allt som ligger på bordet, utan nu ska jag istället presentera min idé: att ersätta både stol, bord och pianobänk med en gigantisk från-golv-till-tak-förvaringshylla. Kanske inte så snyggt inredningsmässigt, men satan vad praktiskt. Tänker att man kan sätta något himla draperi framför och sen bara TRYCKA IN GREJER SOM MAN SEDAN SLIPPER SE. Plus att man alltid vet var man kan leta. Föreställer mig också att vi, jag och min man alltså, ska ha varsina hyllor där man får hålla ordning själv.
Ska bara försöka sälja in den här idén till min man. Det är väl det som är kruxet, gissar jag. För det första: det där bordet är ett handgjort gammalt träbord som någon gammal släkting till honom har tillverkat. Ej snyggt, men det hör inte hit, man gör sig inte av med ett sådant hur som helst, men vi har inte heller någon annan plats att ha det på. Och det är samma sak med pianobänken. Skulle det mot förmodan gå att övertala honom att avyttra dessa så kommer nästa issue: "det är onödigt att köpa någonting som man kan tillverka själv". Och så innebär det att det ska mätas och ritas och åkas till brädgården och köpas virke och mätas igen och åkas tillbaka för att köpa det man glömde första gången och så ska det sågas och mätas och snickras och hållas på. I EVIGHETER. Jag vill bara ha en himla IVAR-hylla från Ikea som man smackar upp.
Har även en fåtölj i arbetsrummet som BARA står i vägen och som ingen någonsin sitter i p g a att fjädringen är helt kass så det känns som att man doppar röven i golvet när man sätter sig. Får ej slänga den p g a att min man tycker den är snygg för att handtagen är gjorda av ek. Vi får väl se när det är läge att inleda förhandlingarna kring detta. Stay tuned for the spännande fortsättning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar