onsdag 31 januari 2018

Hej då januari, ingen kommer att sakna dig

Sista januari! Eftersom januari är min värsta månad så finns det ingen som är gladare än jag över att få vika upp februaribladet på kalendern. Ljuset! Livet! Allt återvänder. Har ju dessutom haft förmånen att få uppleva en grön vinter. Eller, det har väl snöat litegrann men det har sällan legat kvar och jag har inte behövt svettas och mödas över snöskyffeln en enda gång. Det får man ju ändå ta med sig när man ojar och vojar över hur deppigt det är med januari: det kunde ju ha varit januari med SNÖ. Pratade med en f d kollega i Falun igår och fick detta beskrivet för mig i starkt målande ordalag som inkluderade mycket deppiga glosor i stil med blötsnö, ryggskott och tjäle. Då är man ju glad att man bor i "Skåne - Sveriges Provence", som det stod på en turistbroschyr som någon lagt i fikarummet på jobbet idag. Har aldrig hört den förut, men i princip skulle man ju då lika gärna kunna säga att Provence är Frankrikes Skåne?


Och i morse pratade dom på radion om att kanske ta bort det här med att ställa om klockor till sommar- och vintertid. Spontant kändes det jättebra. Lider ej av att ställa fram klockan på våren, det är bara härligt när kvällarna blir långa och ljusa och att det blir mörkare på morgonen kvittar för mig. Jag går upp 04.15 varje vardag, då är det sällan ljust ändå och man ska ju ändå bara träla iväg till jobbet och då kvittar det liksom om det är mörkt eller ljust ute. Tycker jag dårå. Om jag hade fått bestämma hade det varit sommartid året om, för det är ju otroligt vad drygt det är när den där timmen ska betalas tillbaks frampå höstkanten och det helt plötsligt blir beckmörkt klockan halv fyra på eftermiddagen. Ja, det blir det ju så småningom i vilket fall som helst på grund av jordens omloppsbana runt solen, men det kommer i alla fall inte som en djävla käftsmäll från den ena dagen till den andra. VEM KOM PÅ DET? Så himla dumt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar