tisdag 19 april 2016

I shopped, now I am?

Håll i hatten för igår var jag och SHOPPADE! NYTT! Det händer så djävla sällan att det nästan förtjänar ett eget omnämnande i Guinness Rekordbok. I förra inlägget nämnde jag ju att jag fortfarande använder en tröja som någon av barnens kompisar glömde hos oss någon gång på tidigt 2000-tal (mörkgrön collegetröja av märket Champion om någon mot förmodan skulle sakna och vilja ha tillbaks i ett något mer begagnat skick) och lite så jobbar jag när det gäller kläder. Tar gärna andras gamla avlagda paltor, eller köper på second hand. Undantaget är ju mina älskade narkotikajeans, som det verkar vara dålig andrahandsmarknad för. Har en fem-sex stycken som jag alternerar mellan och har trott att de var nästan oförstörbara, men nu börjar de faktiskt bli lite trådslitna och när de skånska snålvindarna friskar in så drar det kallt om ben och lår.

Så igår svepte jag inom både Sport-Ringen och Intersport, vilka båda var i princip folktomma, och svepte ut igen efter kanske sammanlagt 10 minuter med tre par narkotikajeans och två fleecejackor, varav den ena var en Haglöfs som satt som en andra hud och som jag känner kommer att bli en trogen följeslagare. OCH DETTA KOSTADE MIG INTE EN SPÄNN eftersom snälla människor har gett mig presentkort på nämnda ställen. Det var deras bäst-före-datum som brann lite i fickorna på mig. Förr varade ett presentkort i 10 år, nu är det mer oklart om ett företag ens kommer att finnas kvar om 10 månader. Sådan är kapitalismen, otack är den armes lön. Men pengar som brinner inne på det sättet är ju ett förtret, så här gällde det att agera kraftfullt.

Finner alltså nöje i att shoppa om det 1. går skitfort och 2. är gratis. Kommer nog aldrig att hamna i Lyxfällan på dom kriterierna.

1 kommentar:

  1. Vi kan skaka hand pa det. Avskyr verkligen att shoppa kläder, och gar gärna omkring i toppar som har mer än 20 ar pa nacken. Bättre kvalitet pa den tiden. Fast det händer ju att man maste. Da är jag som du, in och ut fort som fan och när det är i det närmaste folktomt i butiken.

    Annika

    SvaraRadera