I skuggan av Superspararna, fem av mina spartips

Sitter som bekant som klistrad framför kanal 5:s Superspararna varje måndag. Nu var det sista avsnittet igår, buhu. Aldrig mer (?) ska man få mysa över Peters hembakta gullebullar, förfasa sig över Linus provkörningar, Petras kupongsamlande, Svennes toavanor eller skämmas å det blåsta paret Jocke och Amanda som snor allt från ketchup till dasspapper på McDonalds och tycker att det är "gratisgrejer" vägnar.

Jag tycker man ska leva i en sparsam anda. Jag hatar resursslöseri, TILL EXEMPEL när folk renoverar fullt funktionsdugliga bostäder bara för att de vill sätta sin personliga prägel på boendet. Jag hatar den princip i konsumtionssamhället som skapar så sjuka behov av onödigheter så att folk med jämna mellanrum gör sig av med prylar som det inte är något fel på, bara för att de tycker att de måste ha mer, större, dyrare, häftigare än vad alla andra har. Jag hatar när saker tillverkas i så dålig kvalitet att de faller i atomer i samma sekund som garantitiden gått ut så att man tvingas köpa nytt för att det kostar mer att laga än att köpa en helt ny sak, och då finns inte ens den modellen längre eftersom den på ett eller två år har blivit så mossigt uråldrig att man tvingas köpa en större, dyrare, häftigare oavsett om man vill det eller ej.

Här kommer några av mina personliga spartips som jag nu helt frikostigt delar med mig av:

1. Teckna inte en massa abonnemang (det räcker med att se ett avsnitt av Lyxfällan för att man ska fatta det, ändå fattar folk uppenbarligen inte just det). Man tycker väl att 99 kronor i månaden här och 69 kronor i månaden där varken gör till eller från, och så tecknar man ett medlemskap här och en prenumeration där. Det blir faktiskt en hel del slantar i slutändan, och ofta är det ju till och med någonting som man varken använder (den som till exempel kom på konceptet med "gymkort med löpande medlemskap" skrattade väl hela vägen till banken och en bra bit efter det också, för det där med att spela på folks allmänt dåliga träningssamvete och ännu sämre karaktär måste vara något av det mest lönsamma som finns) eller ens behöver. Jättemånga tidningar går att läsa gratis på biblioteket, och man måste kanske inte ha 78 tv-kanaler som bara visar skit, för att bara ta några exempel.

2. Köp begagnat. Eller ännu bättre: köp helst inte alls. Även om man köper någonting begagnat för hundra spänn som skulle ha kostat femhundra nytt så har man ju inte direkt gjort någon besparing om det inte är något man är i behov av. Stör mig på när folk tycker att de har "sparat" genom att köpa något för halva priset, men den största besparingen är ju faktiskt att inte köpa någonting alls.
Gång på gång ser man på facebook eller i bloggar hur folk jublar över att de fyndat till exempel en fräsig kaffeservis på loppis. Vad jag vet så har folk i allmänhet redan ganska gott om kaffekoppar i sina skåp. Jag vet ingen som inte har det i alla fall. Ändå köps det nytt, om än begagnat, bara för att man vill ha snyggare, fränare, mer retro än alla andra. Konsumtionssamhället slår till igen. Och sen måste man slänga en fullt funktionsduglig kaffeservis för att det blir överfullt i skåpen. I-landsproblem, here we go again. Självklart är det bättre att handla begagnat än nytt, men det är alltså själva I shop, therefore I am-tänket som skulle behöva revideras rätt så rejält.

3. Sluta gå till frisören. Här finns det MULTUM att spara. En snabb googling gav vid handen att en "damklippning" här i Ankeborg kostar cirka 500 spänn, gissar att det kostar något mer i storstäder för där är ju allting lite dyrare. Jag klipper mig cirka en gång varannan månad eller så. 3000 spänn om året skulle det kalaset gå loss på om jag hade gått till frissan, och 3000 spänn om året är alltså vad jag sparar på att ställa in klippmaskinen på 15 mm och köra en så kallad satellitklippning (några varv runt planeten alltså, hö hö hö). Nu vill kanske inte alla ha en frisyr som är hämtad ur pilotavsnittet av Kvinnofängelset även om jag personligen tycker att det är väldigt smidigt och praktiskt. Men ni frågade (eller okej, det var det väl egentligen ingen som gjorde men ni får hålla tillgodo ändå) efter spartips, så spartips it is. Och så djävla svårt är det faktiskt inte att klippa av hår ens utan klippmaskin, i värsta fall misslyckas man, men det växer ju ut igen. Det är faktiskt inte hela världen. 

4. Detsamma gäller "produkter" så som tvål, schampo och diverse annat jox som "marknaden" uppenbarligen tycker att vi blekfeta västerlänningar inte kan leva utan. Nu vet jag att det finns folk som påstår att de bara MÅSTE ha just det specialschampot eller det specialbalsamet eller den inpackningen till sitt hår, men nu var det ju spartips det gällde. Så här är det. Alla rengöringsmedel innehåller tensider, ytaktiva ämnen som löser fett. Det är samma typ av tensider, de anjonaktiva, som används i både tvättmedel, diskmedel, tvål och schampo och såpa. För att håret, kroppen etc skall bli REN krävs alltså inte en snordyr tvål eller ett snordyrt schampo utan det går exakt lika bra med Yes diskmedel eller Grumme tvättsåpa. Sen vill kanske inte alla gå omkring och lukta som ett rengöringsmedel, men att köpa onödigt dyra rengöringsprodukter som man ändå bara sköljer av och ner i avloppet, är enligt mig onödigt. Tvättar själv mitt 15-millimeters Kvinnofängelsehår med tvål och har så gjort sen Jesus red in i Jerusalem på en åsna, gjorde även det när jag hade längre hår utan att det blev grönt eller ramlade av eller betedde sig på något speciellt sätt. Det blev bara rent. Sen blir det kanske inte sådär glänsande och böljande som i reklamfilmerna, men ärligt talat, vem tror på att det ska bli som i reklamfilmerna?
DÄREMOT är jag lite petig med krämer. Jag har torr hud och känner ett behov av att smörja in mitt plyte med fuktighetskräm efter att jag har duschat (kanske egentligen resten av kroppen också, men det gör jag sällan p g a lathet), men eftersom krämen till skillnad från schampot och tvålen stannar kvar och tränger in genom huden så vill jag inte ha mineraloljor eller parabener i den. Här duger det alltså inte med någon billighetsprodukt, tyvärr. Använder dock Body Shops "body butter" som är så djävla dryg att jag ändå tror att man tjänar på det i det långa loppet, för när det är så lite kvar att jag tänker "nä, men nu måste jag verkligen köpa en ny" så dröjer det ändå månader innan den burken verkligen är tom. Slut på reklam.

5. Och så det där gamla vanliga tjatet om hushållning som är så simpelt: Baka bröd istället för köp, laga mat och ta med matlåda till jobbet istället för att äta lunch ute, släng inte matrester utan planera och använd dem till nästa dags middag istället, poppa popcorn i en gryta på spisen istället för att köpa micropopcorn, köp grönsaker när det är säsong, köp produkter med kort bäst-före-datum för att bara ta några ytterst simpla exempel. Och gå för Guds skull till biblioteket! Biblioteket är en guldgruva för den ekonomiskt medvetne, där finns fan i mig allt. Böcker, musik, tidningar, filmer, ljudböcker, you name it. Bibliotek is the shit helt enkelt.

Ja, det var väl allt för den här gången. Snåla på nu gott folk.