lördag 13 juli 2013

En ska aldrig räkna ut'et

Som Raskens Ida sa när tjuvarna tog alla hennes pengar som hon tjänat genom att plocka och sälja lingon och hon glad i hågen gått och funderat på vad hon skulle köpa. En ska aldrig räkna ut'et. Det blir aldrig som en tänkt sig. Klassiska citat.

Min man for iväg på bluegrassfestival och min egentid skulle börja. Först skulle jag bara åka iväg och stöka undan en liten lydnadstävling på en närliggande brukshundklubb, men jag hann inte ens hem därifrån förrän min man ringde och berättade att han blivit attackerad av en bindgalen omplaceringsbordercollie på bluegrassfestivalcampingen, så nu var han på väg till något sjukhus för att få sin sönderbitna hand omsedd. KUL. Sedan var det väl inte mödan värt att åka tillbaks till festivalen, och jag kan tänka mig att det var lite finsk stämning där också, så han åkte hem igen. Med handen i det mest menlösa bandage som jag någonsin sett. Typ en tejpbit och några slarviga varv gasbinda som blottade halva såret innan dörrarna på akutmottagningen hade slagit igen. Tur han är gift med ett proffs. Eller jag har ju ingen sjukvårdsutbildning, men allvarligt, hur djävla svårt är det att lägga dit en kompress och klistra på lite Fixomull? Fixomull is the shit. Jaja, nu är det slut på reklamen.

Så den där helgen med tonvis av egentid blev någonting annat. Jaja, skitsamma. Nu har SEMESTERN börjat. Inledde med en rejäl promenad i förmiddags. 3 timmar tog det. Under den tiden hann jag få a. skoskav b. solsting. Nä, skojar angående b. Men varmt var det. Solen stekte från en klarblå himmel och man skulle kanske sitta hemma i skuggan av ett körsbärsträd och dricka svalkande drycker, inte knata runt med två taxar utmed en skånsk landsväg med noll skugga. Men nu är det gjort. Och varför inte skoskav liksom? Om det finns ett svenskt mästerskap i skoskav så är jag den ständiga ettan. Till och med i AquaSocks får jag skoskav. Jag har ju även gamla hederliga sockiplast som ett alternativ till oxymoronet "barfotaskor", och av dom kan man väl lika lite få skoskav som av strumpor, kan man ju tycka. Men sist jag gick i dom så traskade jag väl en knapp mil på den gamla banvallen, och när jag kom hem hade jag två symmetriska femkronestora vattenblåsor UNDER fötterna. Det var inte särskilt skönt. Är fortfarande inte särskilt skönt, för även om blåsorna har spruckit och torkar och ny hud bildats så är den tunn och lite skör. Jaha, nu kan ni hissa ner intresseflaggorna för nu lämnar jag det fascinerande och outtömliga ämnet "mina fötter".

Semester står på agendan alltså. Vad är planerna? Blir helt matt när man läser om folk som reser kors och tvärs och hit och dit, själv är jag nöjd med att slippa lämna tomtgränsen, eller åtminstone bygränsen, annat än till fots, så planerna är som ni märker inte så värst högtflygande. Men imorgon kommer bästa bror hit med sin familj och vi ska hänga några dagar. Det ser jag fram emot. Ser även fram mot en del lyx och flärd som vi inte unnar oss i vanliga fall, så ikväll tänkte vi åka till Solgården i Maglehem och trycka i oss varsin "Magleburgare", närproducerat, ekologiskt och SKITGOTT. Solgården har bara öppet på sommaren, och det är kanske tur för annars hade vi nog ruinerat oss på deras mat.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar